Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 9
- Hellas — det odödliga. Av Natan Valmin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HELLAS —
DET ODÖDLIGA
Av lektor NATAN VALMIN, Hudiksvall
Än en gång — vem kan hålla reda på vilken i ordningen? —
ha Hellas söner i ilmarscher skyndat till värn mot inkräktare.
Denna gång kommo de icke, som oftast var fallet, från öster, icke
heller som mången gång från norr. De kommo den geografiskt
sett dummaste vägen, från nordväst, den väg, där ingen riktig väg
finns och där under alla gångna sekler icke mer än en kunnat
anläggas — av samma angripare. Det är således en generös fiende,
som valt att visa sin överlägsenhet genom att angripa den lättast
försvarade gränsen. Det är ju också det (enligt egen utsago)
klassiska krigarfolket, varginnans söners sentida avkomma, de
obesegrade romerska legionernas moderna ättlingar, som på detta sätt
dokumenterat sin segervisshet och sitt förakt för den värsta av
motståndare, naturen själv.
Kriget har inletts efter den gamla av Ancus Marcius instiftade
traditionen med krigsförklaring. Visserligen ansågs det lämpligt
att inskränka fetiallagens reglementerade trettiotre dagars frist
till tre timmar. Men ändå! Detta är — säga angriparna — intet
överfall. Det är ett bellum justum redan från början, och segern
kan således icke våga utebliva. Och i denna stund flyga de
romerska örnarna med symboliskt Fiat-smatter fram över
Hellas berg och byar, beredda att låta dess enfaldiga herdar och
utsvultna bönder och borgare känna innehållet i dessa moderna
fåglars explosiva vingpennor. Stoltare, segervissare flögo icke ens
Scipios legionsörnar över havet för att hacka ut ögonen på
Karthagos krämare.
Det är förunderligt, hur dåligt historiens härjare lära sig
historia. Den ene efter den andre står till slut inför det problem,
som Ödet av någon anledning utvalt och utlagt som den fälla, i
vilken de till slut oemotståndligt dragas ned. Knappt hundra år
efter varandra lockades tvenne av historiens största strategiska
snillen till samma Moskva för att därifrån börja återtåget nedför
ett alltmer sluttande plan. Om den tredje skall råka inom denna
magnets makt- och dragningskrets eller ta varning av historica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:30:00 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1940/0614.html
