Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Den svenska kreditmarknaden under ett års europeiskt krig. Av Klas Böök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i den balans på 90 milj. kr., som för den andra perioden uppstår
vid summeringen av riksbankens och allmänhetens siffror.
Vill man bedöma centralbanks- och den statliga ekonomiska
politiken under ifrågavarande två perioder uteslutande ur
synpunkten av kreditmarknadens utveckling, kan man med ledning av
de ovan anförda siffrorna konstatera, att under den första
perioden denna politik i och för sig gav upphov till en monetär
expansion, vars storlek dock icke var tillräcklig för att kompensera de
starka kontraktiva tendenser, som utlöstes av andra faktorer,
framför allt valutautflöde, kreditbehov och allmän strävan efter
att av beredskapshänsyn, för tesaureringsändamål och av andra
skäl öka den kontanta kassahållningen. De statliga
transaktionernas inflytande på kreditmarknaden gick under den andra
perioden i samma riktning som under den första, men var av
förhållandevis mindre styrka. — Härvid är särskilt att märka,
vilket för övrigt gäller hela denna framställning, att det endast
är fråga om det totala nettoresultatet för vederbörande period.
Då det sålunda i detta fall konstateras, att det statliga
inflytandet på kreditmarknaden var relativt sett mindre under den andra
perioden, är därmed ej sagt, att detta inflytande på olika avsnitt
av marknaden icke skulle vara betydande och avsevärt större än
under den första perioden; det är nämligen endast totalresultatet
på kreditmarknaden i dess helhet som avses. — Emellertid gick
det statliga inflytandet under den andra perioden hand i hand
med och förstärkte resultatet av övriga för kreditmarknadens
utveckling betydelsefulla faktorer, vilka i stort sett tenderade att
giva marknaden en ökad likviditet. Betraktar man
kreditmarknaden under hela det första krigsåret i ett sammanhang, finner
man, att den åtstramning i förhållande till förkrigsläget, som
skett, schematiskt sett förklaras av att finans- och
penningpolitiken, som givit marknaden ett tillskott på omkring 600 milj. kr.,
icke fyllt ut den lucka, som den viktigaste kontraktiva faktorn,
nämligen valutaflödet på omkring 850 milj. kr., framkallat på
kreditmarknaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
