Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Den svenska kreditmarknaden under ett års europeiskt krig. Av Klas Böök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
siffrorna framgår, att affärsbankerna under den första perioden
tvungos att taga riksbanken i anspråk med i genomsnitt omkring
85 milj. kr. i månaden, medan under den andra perioden
engagemangen kunde avvecklas, respektive kassaställningen förstärkas,
i praktiskt taget exakt samma takt.
Siffrorna för allmänbetens mellanhavanden med affärsbankerna
och riksbanken äro i huvudsak resultatet av förändringar å ena
sidan i allmänhetens upplåning i riksbanken och affärsbankerna,
å andra sidan på de olika inlåningsräkningarna i affärsbankerna.
En stor del av de belopp, som riksbanken ställde till
allmänhetens förfogande under den första perioden, representerar lån till
sparbanker och är sålunda det indirekta uttrycket för de uttag
på sparbanksräkningarna, som då ägde rum. Av de synnerligen
betydande medel, som affärsbankerna tillhandahöllo, kom ungefär
hälften på en minskning av inlåningen, medan i stort sett den
andra hälften lämnades allmänheten i form av lån. Under den
andra perioden gingo penningströmmarna i motsatt riktning,
huvudsakligen genom att affärsbankernas utlåning starkt minskade.
Bakom det omslag, som inträffade och som ur
penningmarknadens synpunkt ter sig tillfredsställande, ligger en rad faktorer
av för det svenska näringslivet i allmänhet föga
uppmuntrande slag. I stort sett torde omslaget kunna återföras på tre
huvudorsaker, nämligen på avspärrningen med därav
framkallade lagerminskningar och råvaruknapphet för stora delar av
den svenska produktionen, på de statliga utgifterna, vilkas
verkningar på penningmarknaden sannolikt gjort sig gällande
med någon eftersläppning, samt på byggnadsverksamhetens
stagnation.
Vid en nedsummering av siffrorna för de olika transaktionerna
går affärsbankernas balans jämnt ut. Detta är naturligt med
hänsyn till det förhållandet, att affärsbankernas sedelinnehav varit
praktiskt taget oförändrat. Under ingen av perioderna ha de
sålunda på det hela taget avlämnat eller mottagit sedlar till några
i detta sammanhang väsentliga summor. Däremot har enligt
kalkylen under den första perioden riksbanken till allmänheten
avgivit sedlar till ett belopp av omkring 410 milj. kr., vilket
motsvarar ökningen av sedelcirkulationen från 1,126 milj. kr. ultimo
augusti 1939 till 1,537 milj. kr. ultimo april 1940. Minskningen i
den utelöpande sedelstocken under de följande fyra månaderna
till 1,450 milj. kr. ultimo augusti kommer i schemat till uttryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
