Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Norge och tysk sjöstrategi. Av Stig H:son-Ericson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den nuvarande tyska flottans mindre storleksordning. Man kan
icke vinna ett krig endast med en flotta men ej heller endast
med goda strategiska positioner. Det återstår att se, om den
nuvarande, relativt begränsade tyska flottan i förening med
flygvapnet kan effektivt utnyttja de nyvunna strategiska positionerna.
Det må slutligen anföras, att Wegener anser sig ha tillräckliga
bevis för att engelsmännen verkligen väntade sig att Tyskland
skulle under världskriget vidga sin sjöfront genom Norges
besittningstagande. Han anför särskilt en viss engelsk nervositet över
de före 1914 ofta förekommande tyska flottexpeditionerna i norska
farvatten. Det lär ha förekommit, att engelska örlogsfartyg
vådabesköto egna fartyg utanför norska kusten strax efter
krigsutbrottet i förvissningen om att fienden skulle operera mot
ifrågavarande hamnar. Härigenom förrådde de den krigföring, som de
väntade av tyskarna, anser författaren.
Så långt viceamiral Wegeners skrift av år 1926. Sedan dess och
framför allt sedan världskriget 1914—1918, som är föremål för
amiralens kritiska granskning, har mycket förändrats. Kvar stå
dock de rent geografiska förutsättningarna, som äro praktiskt
taget oföränderliga. Vad därom sagts har alltjämt sin riktighet.
Mer än allt annat skifta dock de politiska förhållandena.
Ur tysk synpunkt måste det våren 1940 ha framstått som ett
brittiskt önskemål att tvinga de nordiska staterna in i
västmaktsblocket. Härigenom skulle Tysklands tillförsel av viktiga
råvaror ytterligare begränsats samtidigt som ett brohuvud
skapades för flankanfall från norr. Med hänsyn till de
skandinaviska ländernas relativt små försvarsmedel och särskilt Norges
betydande intressen av ett välvilligt förhållande till England
— huvudsakligen grundat på norska handelsflottans beroende av
den brittiska sjömakten — förelåg enligt tysk uppfattning risk
för ett engelskt ingripande i Norden. Det tyska högkvarterets
kommuniké den 9 april inledes med orden: »För att omintetgöra
det igångsatta brittiska angreppet på Danmarks och Norges
neutralitet har den tyska krigsmakten — — —.» Huruvida en engelsk
landstigningsoperation var planerad eller redan igångsatt, när
det tyska inträngandet påbörjades i Danmark och Norge den 9
april, kan ännu icke klarläggas. Från tyskt håll har gjorts
gällande att den tyska operationen förekom ett engelskt besättande
av norska hamnar med tio timmar.
Hur härmed än förhåller sig utlöste det labila läget den tyska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
