- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjunde årgången. 1940 /
320

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Selma Lagerlöf och Verner von Heidenstam. Av Algot Werin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som nådde sitt slut med de främsta bärarna av en nationell
romantik, som i viss mån var beroende av den gustavianska dikten,
liksom nittitalet var beroende av åttitalet.


Det är förunderligt att nu tänka tillbaka på detta »nittital»,
som för många av oss är förbundet med vår hela uppväxt och
bildningsgång. Det har varit ett friskt strömmande källsprång
genom några årtionden av svensk kultur, som varit
utomordentligt rika och betydelsefulla. Det har ökat den nödiga självkänslan
hos en liten nation och genom sin provinsiella och historiska
inriktning verkat en svensk samling. Den som lever i en utkant av
svenskheten är inte minst medveten härom.

Hur rikt detta nittital var, hur mycket det fick med i sig av
svenskt lynne, vinner man en föreställning om redan genom att
vid sidan av varandra ställa de två nu bortgångna diktarna. Den
ena var en värmländsk herrgårdsfröken, tillhörande en släkt av
lärde och präster, som tog sin examen och blev lärarinna, och som
i all den följande sagolika berömmelsen, jämförlig med H. C.
Andersens, tedde sig som en vardagsmänniska. Den som fick se
henne på äldre dagar, i vardagslag, skulle i henne ha funnit en
vanlig fin, klok och anspråkslös gammal dam, om det inte hade
varit för de förunderliga ögonen. Man anade att de hade blickat
in i många världar, följt och länkat många öden. Det var en
valas ögon.

Den andre var skald i gammal romantisk mening, den siste som
bar detta drag från Byrons och Tegnérs tid. Allt hos honom var
ovanligt. Hans liv formade sig till dikt alltifrån de tidiga åren
i södern och orienten. Det formade sig också efter hans dikt, så
att det blev svårt att skilja det ena från det andra. Vad är liv
och vad är dikt i Vallfart och vandringsår? Medan Selma
Lagerlöf hörde till dem som lägga hela sin konst i dikten, lät
Heidenstam ständigt konsten spela in i sitt liv.

Det är lätt att så finna kontrasterande drag hos de två. Man
kan fästa sig vid något som hör till själva lynnesgrunden och
som har gjort att deras verk gestaltat sig så olika. Bakom den
långa raden av Selma Lagerlöfs böcker ligger ett outtröttligt,
envetet arbete. Hon har aldrig improviserat, gett sig åt ett
hugskott eller förlitat sig enbart på inspiration, inte ens i Gösta
Berlings saga, som dock i så mycket ger intryck av lek och
improvisation. Allt vad hon gjort är genomtänkt, noga beräknat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:30:00 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1940/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free