- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjunde årgången. 1940 /
2

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Svensk beredskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom folket. Nationalinsamlingen för Finland växer sakta men
desto säkrare i höjden, och näringslivets 62-miljonersgåva saknar
motstycke i den internationella hjälpverksamheten. Det spontana
trettondagsarbetet och den organiserade frivilliga månatliga
självbeskattningen till Finlands förmån visa allt utom artificiell
medkänsla. Annat helt visst betydelsefullt bistånd har lämnats i det
tysta inom den svenska neutralitetspolitikens ram. Och de första
frivilligkontingenterna ha anlänt till ort och ställe, beledsagade
dit av ett till kanske 99 procent enigt folks tacksamhet och
beundran. Fyra unga tappra svenska flygare gingo det oblidkeliga
ödet redan i sin första strid till mötes. Den svenska fronten har ej
i mannaminne varit fastare än nu. Låt oss icke inregistrera detta
och Sveriges hjälp åt Finland som självberöm, ty »Finlands sak
är vår». Men låt oss öppet tillstå, att denna regeneration inger
berättigad tillförsikt inför en oviss och otrygg framtid.

Genom hr Sandiers remissdebattsanförande — som oratorisk
prestation ett av de märkligaste riksdagstalen på länge — blev
Sveriges hållning till sist även en öppen riksdagsfråga, ej som
hittills blott ett utrikesnämndsärende och ett ständigt tema vid
diskussionerna man och man emellan. Även de många, som i
svensk-finländska frågan helt stå på samma grund som hr Sandler, måste
dock konstatera, att han egen uppläggning av ämnet begränsade
hans framgång till det retoriska. Det mål, den svenska
utrikespolitiken enligt hans mening borde uppställa, formulerades alltför
oklart, och hans egen teckning av den tidigare förda nordiska
politiken var dessutom icke invändningsfri. Hade han
koncentrerat hela sin kraft och auktoritet enbart på att stödja de mest
aktiva inom och utom regeringen, skulle han utan tvivel ha nått
en vida starkare effekt och utom regeringen genast återvunnit den
centrala plats i svensk politik, han länge haft inom regeringen.

Vad hr Sandlers uttalanden om Ålandsfrågan beträffar måste
det vara evident, att de, som hela tiden stödde hans politik, icke
uppfattade den s. k. Stockholmsplanen som militärallians.
Någon opinion för att via Ålands befästande binda Sverige som
garant för Finland — på samma sätt som exempelvis England band
sig vid Polen — har aldrig funnits i Sverige, icke ens i de mest
finlandsvänliga kretsarna. När det gällt Åland och andra
nordiska frågor har det alltid ansetts att Sverige bevarat fri
prövningsrätt alltefter omständigheterna. Endast framtiden kan
utvisa, om Sverige vid det tillfälle i höstas, då Finland begärde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:30:00 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1940/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free