Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Dagens frågor 16 december 1939 - Sovjets väg mot Turkiet och Balkan. Av E. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
Turkiet och Västmakterna skall innehålla en hemlig klausul enligt
vilken de senare skola ställa 480,000 man till Turkiets disposition, men
som också stipulerar, att den gemensamma hären skall stå under
franskt överbefäl.
På Svarta Havet torde bägge parterna vara ungefär jämställda;
varken ryssar eller turkar ha rykte om sig för gott
sjömanskap, och materiellt torde resurserna vara likvärdiga. Ryssarnas
enda »capital ship», Parisjskaja Komuna (f. d. Sevastopol, byggt 1911)
torde dock icke kunna mäta sig med turkarnas Sultan Jawuz Selim
(den forna tyska slagkryssaren Goeben). Därtill har Ryssland en
6,000-tons kryssare från 1916 oeh 3 gamla, lätta kryssare från 1902—
1915 och turkarna två föråldrade lätta kryssare. Mot 6 gamla jagare
och en nyare torpedbåt hos ryssarna kan Turkiet uppställa 6 helt
nya jagare. I fråga om undervattensbåtar äro de förra däremot
överlägsna med 30 fartyg mot turkarnas 6, vilka senare dock äro
hypermoderna. Men i alla händelser torde man kunna räkna med att
Turkiet genom Dardanellerna får brittisk-franska, kanske även italienska
förstärkningar, så att ryssarna inom kort bli utslagna i sjökriget. I
fråga om luftvapnet lär Turkiet disponera över ett halvt tusental,
till större delen moderna jakt-, spanings- och bombplan. Men Sovjet
kan koncentrera vida starkare luftstridskrafter mot Turkiet, som
därför kan bli beroende av undsättning västerifrån för att uppnå
jämvikt eller överlägsenhet i luften.
Från sina förbundsvänner inom Saadabadgruppen (Afghanistan,
Iran och Irak) kan Turkiet väl knappast motse någon militär insats
av större värde, men givet är att betydande ryska truppförband bleve
bundna vid gränserna till Iran och Afghanistan, där för ryssarna
besvärliga guerillastrider sannolikt skulle uppstå. Och att en intensiv
underjordisk verksamhet i ryska Centralasiens stora museimanska
område bleve följden torde Moskva knappast kunna förebygga.
Bolsjevismen synes visserligen ganska oförbehållsamt ha anammats
av den därvarande befolkningens yngre element, men bland de äldre
råder utan tvivel en ganska stark om också tyst och passiv
opposition mot sovjets samhällslära, en religiöst färgad opposition som
sannolikt snabbt skulle få näring och växa sig stark vid en väpnad
konflikt mellan Ryssland och dess museimanska grannländer.
En rysk aktion mot Turkiet kan emellertid knappast tänkas
isolerad — vilket man uppenbarligen helst skulle se i Tyskland, av
omtanke om de rumänska oljefälten och regelbundna leveranser
därifrån. Man måste räkna med att även Rumänien indrages. Utsikterna
för ryssarna att vinna framgång genom ett blixtkrig torde
emellertid vara föga gynnsammare på detta håll. Rumänien lär i krigstid
kunna uppställa över 2 miljoner man och har i varje fall hälften
därav under vapen redan nu. Visserligen har den rumänska arméns
moraliska kvalifikationer och krigsduglighet aldrig varit högt
skattade. En högre standard än vad ryssarna visat i Finland har den
kanske icke, men säkerligen icke heller en lägre — utbildningstiden
är dock över 2 år, den längsta i Europa. Och i materiellt hänseende
705
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
