Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Castlereagh — en stor fredsstiftare. Av Torvald T:son Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stället en barriäranordning. Så gott som samtliga dessa projekt
lyckades Castlereagh i en eller annan form förverkliga.
Även andra grunddrag i hans politik kunna följas tillbaka till
Pitt. Så är fallet med ett av hans förnämsta hjälpmedel vid
förhandlingarna om Europas gränser, nämligen erbjudandet att mot
förverkligandet av de engelska önskemålen återställa de under
kriget erövrade franska och holländska kolonierna. En annan
strävan i den Castlereaghska politiken under kriget var att
sammansluta de allierade i ett enda alliansfördrag, som formulerade
de gemensamma krigsmålen och omöjliggjorde de
separatförhandlingar och särfreder, som sprängt de tidigare koalitionerna. Även
detta uppslag är hämtat från Pitt.
När Castlereagh i februari 1812 övertog ledningen av Englands
utrikespolitik, var England i stort sett såväl politiskt som
militärt på defensiven. På Pyreneiska halvön hade Wellington
visserligen just begynt sitt angrepp mot de spanska gränsfästningarna,
men i övrigt tycktes Napoleons välde stå på sin höjdpunkt. Alla
Europas stater, så när som på några små sydeuropeiska samt
Turkiet, tillhörde alltjämt det franska systemet och stodo
åtminstone formellt på krigsfot med England.
I norr hade England redan under Wellesley inlett förhandlingar
med Sverige om fred och samverkan, men först under Castlereaghs
ledning lyckades man på sommaren 1812 få frederna med såväl
Sverige som Ryssland till stånd.
Napoleons fullständiga nederlag och Preussens avfall från
honom förändrade totalt situationen. Castlereagh sände sin halvbror,
sir Charles Stewart, till Fredrik Wilhelm III:s högkvarter för att
åvägabringa en engelsk-preussisk allians. Kort förut hade i
Stockholm den 3 mars undertecknats ett förbund mellan Sverige och
England, som utgjorde den första traktatmässiga förbindelsen
mellan öriket och den nordiska maktgruppen. Denna traktat blev
en svår parlamentarisk stötesten, ty den visade sig från början
vara ytterst impopulär i underhuset. Det ansågs därför med skäl
som en av Castlereaghs dittills förnämsta parlamentariska
prestationer, när han trots allt lyckades lotsa traktaten med stor
majoritet genom parlamentet. Hans tal vid detta tillfälle är ett av
hans allra bästa.
Den allierade arméns snabba frammarsch i Tyskland i februari
och mars 1813 visade äntligen Castlereagh en utsikt till att uppnå
de av Pitt utstakade målen, Frankrikes tillbakavisande över Rhen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
