Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 2 maj 1939 - Memelfrågan och Litauen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor’
för tidigt, därmed dragande ett streck över den tyska regeringens
beräkningar. En faktor av stor betydelse var helt naturligt Polens
inställning. En planerad polsk ockupering av litauiskt territorium
för ett år sedan i samband med Vilnakrisen lär ha inhiberats på
grund av tyska hotelser om att omedelbart besätta Memelgebietet. Ett
för bryskt tillvägagångssätt kunde således äventyra det vänskapliga
förhållandet till denna makt, vilket nödvändigtvis måste bevaras,
tills betydelsefullare uppgifter slutförts. En polsk-litauisk utjämning
och därmed också en polsk-litauisk omfattning av Ostpreussen har
alltid väckt farhågor i Berlin. Denna fråga ledde till och med till en
slitning i början av 20-talet mellan den memeltyska och rikstyska
ledningen, då olika lösningar till Memelspörsmålet fördes fram. Av
förut nämnda skäl önskade Berlin då att förhindra, att området kom
under franskt-polskt inflytande, och föredrog i strid med
memel-tyskarnas önskningar dess anslutning till Litauen. Om däremot det
allmänna läget i Östeuropa undergått så genomgripande förändringar,
att maktbalansen mellan Tyskland och Polen förskjutits till den förra
statens förmån, behövde sådana hänsyn ej längre tagas. I och med
Tjeckiens undergång och inkorporering i Tyskland uppstod detta
läge. Memels Anschluss följde inom knappt en vecka.
I Tysklands ultimatum krävdes Memellandets införlivande med
Riket, under hänvisning till de faror som den memeltyska befolkningens
läge innebar. I händelse av ett avböjande svar kunde den tyska
regeringen icke ansvara för de följder som den följande utvecklingen
kunde medföra. Någon tidsfrist hade icke stipulerats men svar
krävdes »omedelbart». Om en överenskommelse i godo kunde uppnås,
skulle tyska regeringen respektera Litauens ekonomiska intressen i
Memels hamn. Något val gavs naturligtvis icke. På aftonen den 21
mars godkände seimen i ett hemligt sammanträde regeringens svar.
I den på natten till onsdagen, närmare bestämt klockan 12.45, utfärdade
kommunikén underströks icke på något sätt det tvångsläge, i vilket
regeringen hade försatts, utan intrycket blev snarare, att det här
valfråga om en frivillig uppgörelse mellan två jämnställda parter — ett
förhållande som enligt ihärdiga lokala pressrykten vore att tillskriva
tysk omtanke. Att betydande formuleringssvårigheter förelegat torde
det långa dröjsmålet från kloeken 10—12.45 e. m. utvisa. Tjugofyra
timmar senare undertecknade i Berlin de bägge ländernas
utrikesministrar ett dokument, som reglerade Memelområdets överlämnande
till Tyskland. För att tillgodose Litauens behov av en hamn för sin
export och import bildades ett litauiskt hamnbolag, som enligt
överenskommelse med de tyska myndigheterna äger att arrendera
hamnanläggningarna för en tid av 99 år. Någon arrenderingsavgift skall
icke erläggas, utan de stora kostnader, som den litauiska staten
nedlagt på hamnens utbyggande, skola gälla som tillräcklig ersättning.
Även en fri zon inrättas undantagen från de tyska
tullbestämmelserna. Tågen mellan frizonen och den litauiska gränsen skulle
plomberas på samma sätt som i polska korridoren. Det återstår att se,
hur överenskommelsen fungerar i praktiken, och om av den li-
264
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
