Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Historieundervisningen och politiken. Av Alice Quensel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORIEUNDERVISNINGEN
OCH POLITIKEN’
FöR oss, sora idka ett trägnare umgänge med historien,
innebär det ingenting nytt eller förvånande, att historia en gång
varit politik eller att politiken en gång blir historia. Men för
de flesta andra är detta en sanning, som det i allmänhet
tillkommer historikern att med ganska stor möda påvisa. Och vi
veta ju själva, att om vi också nu våga kalla oss historiker, ha
vi inte blivit det med en gång — allra minst om vi med det
uttrycket mena varken ett visst mått av kunskaper eller en viss
vana vid den systematiska forskningen, utan en egenskap av
ännu högre kvalitet: blicken för sammanhangen och de vida
perspektiven. Vi veta, att puzzlebit måste fogas till puzzlebit
under lång tid, innan konturerna till bilden framträda, och att
det dröjer, innan man upptäcker bildens rörlighet. Det sista
säger man sig ju visserligen från början och tror, att man vet, men
det är i själva verket ganska svårt att frigöra sig från statiska
föreställningar. Man vill gärna göra ett visst avsnitt och fixera
detta. Svårast lär väl vara att få detta rörliga perspektiv över
sin egen samtid och verkligen urskilja det försvinnande
momentet från de mer fasta linjer, som binda samman med det
föregående. Men däri ligger just det avgörande, när det gäller att
bedöma den politiska situationen ur historiens synvinkel.
Det händer ibland, att dagshändelserna växa ut till sådana
dimensioner, att historien så att säga själv uppenbarar sig direkt
för samtiden. — Upplevelsen av världskriget och dess
konsekvenser är utan jämförelse vår generations största
historie-erfaren-het. Genom den har ett levande innehåll gjutits i förut tämligen
tomma föreställningar, som t. ex. krigspsykos och
krigshushållning, revolutionsmentalitet, diktaturfenomen — och hur har den
1 TJr en diskussionsinledning i Historielärarnes förening november 1938.
Av rektorn, fil. lic. ALICE QUENSEL, Stockholm
719
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
