Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Företagarsynpunkter på frågan om samarbete mellan staten och det enskilda näringslivet. Av Erik Olson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Företagar synpunkter
Det är tydligt att ett näringsliv, som visat sig under varierande
betingelser kunna fungera på detta sätt, tål ytterligare
påfrestningar i form av fortsatta kringskärningar, men det bör, när det
är fråga om åtgärder för höjande av produktiviteten till
befrämjande av en fortsatt utveckling, göras en tydlig skillnad mellan
ensidigt genomförda statsingripanden å ena sidan, vilka vare sig
de motiveras av socialpolitiska eller näringspolitiska skäl ej torde
kunna undgå att direkt eller indirekt utöva en hämmande inverkan
på det produktiva livet, och å andra sidan under samförstånd ocli
i samarbete mellan stat och näringsliv träffade dispositioner.
De första striderna, som efter den politiska maktförskjutningen
utkämpades mellan stat och näringsliv, gällde skattepolitiken.
Här tog det demokratiska samhället hem sina första vinster.
Föreställningen att ett fåtals i ögonen fallande stora inkomster
och stora företagsvinster voro en bidragande orsak till den stora
massans armod var djupt rotad i folkmedvetandet, och den i och
för sig riktiga tanken, att skattebördan skulle fördelas efter
bärkraft, vann allmänt insteg. Måhända tog under det fortsatta
utbyggandet av beskattningssystemet den sociala medkänslan väl
mycket överhand över, vad ekonomisk insikt bort bjuda, ty vissa
karakteristiska ej önskvärda drag i vårt nuvarande näringsliv
kunna säkerligen återföras till den skattepolitik, som sedan
bedrivits.
Strävan att rättvist fördela skattebördan efterträddes snart av
en allmän lust att brandskatta de stora vinsterna och stora
inkomsterna, som generellt betraktades som mer eller mindre
orättmätiga. Skatten blev vid sidan av sitt fiskaliska ändamål att
tillföra staten nödiga inkomster ett verktyg i en politisk idériktnings
hand att topphugga de stora vinsterna för åstadkommande av
fördelning av egendom. Flera gånger påbyggda progressiva
skattesatser tjänade detta mål och samma var fallet med den
konfiskato-riska skatteform, som under namn av förmögenhetsskatt lades på
realkapitalet, ehuru detta saknar varje skattekraft, utöver vad
den på annat sätt beskattade avkastningen skänker. Det är
förklarligt, att hos näringslivet ocli enskilda, som hysa ali
förståelse för nödvändigheten att genom gemensamma ansträngningar
fylla de anspråk på skatteintäkter, som stat och kommun nödgas
ställa, en känsla av otrygghet måste insmyga sig inför det
ovisshetstillstånd, som uppkommer, när skattepolitiken ej inskränker
sig till att taga sikte på statens eller kommunens försörjande med
689
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
