Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Företagarsynpunkter på frågan om samarbete mellan staten och det enskilda näringslivet. Av Erik Olson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Olson
En väg till ökad produktivitet må gå över samarbetet, det kan
godtagas, men att en liknande väg skulle gå över ökat ensidigt
statsinflytande är en åsikt, som är hypotetisk. Det vore därför
naturligt och för skapande av en gynnsam samarbetsatmosfär
mycket önskvärt, att en viss återhållsamhet kom till synes
beträffande tvångsingripanden av sådant slag, som avse vara en
korrektion på enskild företagsamhets förmenta bristande förmåga.
Man kan väl förlika sig med statsingripandets idé, av olika
sociala skäl, men när det gäller det ekonomiska resultatet av
verksamheten ligger det nära till att beteckna som en övertro på
statens förmåga och en förhävelse, när snart sagt varje anhängare
av ett förstatligat näringsliv anser sig kunna uppträda som
mentor och betygsätta den enskilda företagarverksamheten.
En enda blick på vårt nuvarande samhälle, som till alldeles
övervägande del är en skapelse av enskild företagsamhet under
utnyttjande av de nya resurser, som ställts till mänsklighetens
förfogande under slutet av föregående och hittills tilländalupna
del av detta århundrade, borde giva anledning till helt andra
reflexioner än sådana om bristande förmåga hos det enskilda
näringslivet.
Det borde vara mer närliggande att stanna i förundran över
den ohämmade skaparkraft, som fört utvecklingen framåt med
jättesteg, likaväl under perioder av fri konkurrens och öppna
handelsförbindelser, som under tider med mer eller mindre
begränsad rörelsefrihet, vare sig denna härletts av protektionism
av olika slag, monopolistiska tendenser eller statsinflytande.
Ehuru siffror för att belysa dessa välkända förhållanden kunna
vara överflödiga, saknar det dock ej sitt intresse att taga del av
arbetslönernas stegring under olika epoker såsom ett uttryck för
den av näringslivet skapade allmänna välståndsökningen. Under
perioden 1860—1875 med dess näringsfrihet ocli ekonomiska
liberalism stego arbetslönerna i landet med 65 %. Under perioden
1875—1887 inföll den svåra kristiden kring 1879 och arbetslönerna
hade 1887 ej mer än återhämtat sig till samma höjd, de uppnått
1875. Under perioden 1887—1900, jordbruksprotektionismens tid,
stego arbetslönerna med 40 % ocli under den följande
industripro-tektionistiskt betonade tiden stego arbetslönerna från 1900—1914
med 34 %. Betraktar man sedan med bortseende från tiden för
världskriget perioden 1920—1935 med dess begynnande ökade
statsinflytande, inföll under denna tid en lönestegring av 33 %.
688
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
