Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 28 oktober 1938 - Ett bibliografiskt önskemål. Av B. O. - Hitler och Spengler. Av P. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
detalj förverkligas, ligger en sådan katalogs gagn för forskning och
studier i öppen dag. Forskare och bibliotek kunna utan tidsödande
korrespondens rekvirera önskade arbeten, och biblioteken kunna vid
antikvariska förvärv undvika att köpa större arbeten, som redan
existera i ett eller flera bibliotek, men om vars existens man icke
hinner att göra sig underrättad. Förbises bör icke heller att svenska
folk- och stadsbibliotek, som numera livligt deltaga i den
inter-urbana lånerörelsen men som icke ha råd att hålla dyrbara utländska
bibliografier, därmed finge en tämligen uttömmande bibliografi över
den viktigaste utländska litteraturen av äldre datum. Det skulle
nämligen säkert visa sig, att vi äro mycket bättre försedda med äldre
litteratur än vi av rådande isolerade förhållanden ha anledning
förmoda. Alldeles utan betydelse för den internationella forskningen
skulle sannolikt ej heller en sådan katalog bli. Framför allt skulle
säkerligen därmed mer än en unik, hittills ej känd bok, bli bekant
för utlandet.
Självfallet kommer ott sådant arbete att bli både maktpåliggande
och kostsamt. Det kommer att väsentligt öka arbetsbördan för de
bibliotek, som skola lämna uppgifter om förekomsten av litteratur.
Men om katalogens förnämsta uppgift sattes till att vara ett
inventarium över i svenska bibliotek förekommande äldre utländsk
litteratur och man sålunda avstode från kravet på bibliografisk
fullständighet, skulle denna arbetsbörda kunna hållas inom rimliga
gränser, i ali synnerhet som arbetet i många fall som ren avskrivning
kunde utföras av mindre kvalificerade krafter. Även till storleken
och kostnaden torde en katalog av här skisserade slag icke bli
oöverkomlig. I de senaste årgångarna av den årliga accessionskatalogen
äro upptagna omkring 20,000 titlar. Antar man, att de svenska
bibliotekens bestånd av utländsk litteratur, tryckt före 1886, uppgår till
mellan 100,000 och 200,000 arbeten, vilket torde komma sanningen nära,
skulle alltså detta bestånd kräva 5 à 10 band av accessionskatalogens
nuvarande omfång.
En katalog av här ytterst summariskt skisserade slag vore
egentligen ingenting annat än den svenska accessionskatalogens
fortsättning bakåt. Man kan också utan inskränkning och som en
sammanfattning av det sagda på den tillämpa vad Tegnér yttrade i den
redan citerade recensionen: »Genom en dylik samverkan kunde
säkerligen hvarjehanda besparingar göras, på samma gång som
samlingarna gjordes tillgängligare; de uppoffringar, som den svenska
staten gör för våra offentliga bibliotek, skulle därigenom bära rikare
frukter.» ß q
Hitler och
Spengler.
Medan ekot av Österrikes återförening med det tyska
riket och Tysklands seger utan svärdsslag över
Tjeckoslovakiet ännu rullar över världen, finns det en tysk
idémotsättning, som får sin säregna belysning. Det är motsättningen mellan
601
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
