Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Hans Järta och Sveriges grundlagar. Av Fredrik Lagerroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hans Järta och Sveriges grundlagar
ligen däri gjort sig gällande på helt annat sätt än en vanlig
sekreterare.
Huru skall nu rättvisa skipas mellan dessa ståndpunkter,
dogmatismens och skepticismens? Bör icke kriticismen också i denna
fråga ha sista ordet?
Vad Clasons ståndpunkt beträffar, så är det svårt att förstå, att
den någonsin kunnat intagas. I alla tider torde det lia varit känt,
att konstitutionsutskottets förslag blott är en låt vara synnerligen
grundlig överarbetning av ett av interimsregeringen detsamma
under hand förelagt och av landshövding af Håkansson utarbetat
författningsförslag. Blott 26 av regeringsformens 114 paragrafer
sakna motsvarigheter i Håkanssonska förslaget. Vid detta har
Järta aldrig lagt hand. Något skäl att antaga, att ens den i
utskottet företagna revisionen skulle sakligt sett vara Järtas verk
har Clason icke haft. Samtiden vet intet därom. Järtas vän
Silverstolpe förklarar i ett uttalande till utskottets protokoll från
maj 1809, att dess förslag till regeringsform var ett resultat av
»15 mäns samråd». Sekreteraren räknar han icke med. Att denne
skulle inlagt större förtjänst därom än någon annan dödlig har
inan först upptäckt 1823, då det gällde att skaffa Järta de meriter,
som voro av nöden, för att lian, som i förtid avgått från sin
landshövdingepost, skulle kunna få en rundlig pension.
Vill man få någon rätsida på problemet, torde man först böra
söka ett svar på frågan om Järtas åskådning 1809 varit sådan,
att ban kan sägas ha gillat regeringsformen. Om eller i den mån
hans åsikter divergerat från dess system, kan det naturligtvis
icke bli fråga om något auktorskap. En konstaterad
överensstämmelse blir åter intet bevis för den av Clason intagna ståndpunkten.
En annan än Järta kan ju mycket väl ha varit primus motor. Så
är ju omisskännligen fallet med allt vad som från Håkanssonska
förslaget överförts till regeringsformen. Först de nya
bestämmelserna kunna härröra från sekreteraren, som i så fall får tänkas
ha avvikit från en sådans sedvanliga uppgift att ge utformning
åt andras tankar.
Dessbättre äro svårigheterna att få besked om Järtas
konstitutionella åsikter 1809 icke så stora som Brusewitz föreställt sig. De
ligga klart uttalade i dokument, soin samtliga äro för forskaren
synnerligen lättillgängliga: den av Järta uppställda promemoria,
efter vilken författningen diskuterades i utskottet, det med
undantag för ett par sidor av Järta författade memorial, varmed samma
549
38 — 38708. Svensk Tidskrift 1938.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
