Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Hans Järta och Sveriges grundlagar. Av Fredrik Lagerroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANS JÄRTA
OCH SVERIGES GRUNDLAGAR
Av professor FREDRIK LAGERROTH, Lund
Den rubrik, som satts å denna essay, liar förekommit tidigare,
ocli problemet har sysselsatt vetenskapen sedan länge. Metoden
har däremot knappast någon prövat tillförene, och resultaten
erbjuda säkert åtskilliga överraskningar.
Om den betydelse, Hans Järta haft för 1809 års författningsverk,
har man gjort sig och gör sig väl än de mest överdrivna
föreställningar. Huru mången tentator har icke som svar på frågan vem
som stiftat 1809 års EP fått höra Järtas namn. Bättre ha
rimligen vetenskapsmännen förstått skilja ett litterärt och ett
juridiskt betraktelsesätt, men i realiteten liar deras mening ofta gått
ut på detsamma. Så kallar vår främste kännare av 1809 års
politiska kris, Sam Clason, ännu 1910 Järta för regeringsformens
fader.
Samma år utkom emellertid ett verk av Nils Höjer, vari ban
sökte reducera Järtas roll till den, han ex officio intog i 1809 års
konstitutionsutskott, sekreterarens. Det avgörande beviset för
riktigheten härav var det, att Järta själv ännu detta år skulle
omfattat de konstitutionella idéer, han vid tiden för mordet på
Gustav III insupit vid middagar lios sin frände, general Pechlin.
Hypotesen, som rimligen kom Järta att vända sig i sin grav,
avlivades snart nog av Brusewitz, som påvisade att det aktstycke,
varpå Höjer grundade sin hypotes, ej hade med Järta att göra.
Något positivt besked om vad Järta hade för åsikter det stora
krisåret ansåg sig Brusewitz dock icke kunna utläsa ur samtida
källskrifter. Alldeles obefogat vore i varje fall att identifiera hans
åskådning av 1809 med den, lian på 1820-talet förkunnade.
Sannolikt var att han ännu förstnämnda år principiellt stod kvar på
samma abstrakt radikala ståndpunkt, som man vet omfattades av
sådana män som hans ungdomsvänner A. G. Silverstolpe och
A. G. Mörner. Utan att dominera utskottet hade han dock säker-
548
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
