Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Benesj, demokratien och freden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jBenesj, demokratien och freden
»Under den olyckstid sona edert land genomgått finns det här i
Sverige, som väl överallt i världen, många som följt eder strid för
landet oeh för freden och vilka önska ge uttryck åt sin tacksamhet
och sin beundran. Eder store landsman och vän, Tomas Masaryk,
karakteriserade på sin tid demokratin såsom en konsekvens av vår tids
humanistiska moral. ’Men’ — säger han — ’demokratin är icke
fullbordad, den aktuella situationen är en kris som blir ett kännbart
lidande för många.’ Ord som kasta en blixtbelysning på det pris
Tjeckoslovakien måst betala. Ni har i en av de mest fruktansvärda
kriser demokratin haft att utstå — i mod och resignation — handlat
som en sann demokrat.»
I sin återhållsamma ton kan adressen knappast räknas till de
neutrala meningsyttringar, som äro oneutrala. Men den
föranleder ändock några reflexioner.
Problemet Benesj kan ej avkortas till att blott och bart gälla
Tjeckoslovakiets hållning under Europas »svarta veckor» —
alldeles oavsett, att adressens många undertecknare näppeligen torde
sitta inne med djupare kunskaper om huruvida Benesj i
kabinettets inre överläggningar företrädde motståndets eller fredens
politik. Vad som inträffade i september är icke någon isolerad,
orsakslös företeelse. Attackerna mot Tjeckoslovakiet ha sitt givna
kausalsammanhang, med Benesj i dess centrum. Men kan det
vara möjligt att hylla Benesjs (antagna) fredliga
septemberpolitik utan att samtidigt ta ståndpunkt till hans tidigare insatser
vid behandlingen av de nationalitetsfrågor, vilka nu akut
tillspetsades och löstes på ett i historien nästan exempellöst sätt?
Det synes, som om detta allra minst vore möjligt för dem, som i
sin adress apostrofera Masaryks demokratiska ideal och
överhuvud taget vilja göra kantsågningen av Tjeckoslovakiet till »en
av de mest fruktansvärda kriser demokratien haft att utstå».
I intet annat land ha de ledande statsmännen så som i
Tjeckoslovakiet sökt utgrunda och begrunda demokratiens väsen. Tre
av de ledande männen, Masaryk, Benesj och Hodza, ha inte för
intet varit professorer. Masaryks statsfilosofi, uttolkade Benesj
officiellt, när han i fjol höll talet vid Masaryks bår — ett
egenartat tal i ali dess ståtlighet, ty det var snarare en känslofull
filosofisk föreläsning än en övlig avskedshälsning. Vältaligt
skildrade statspresidenten, liur lians företrädare och faderlige vän i
sitt tänkande byggde vidare på upplysningstidens och franska
revolutionens läror, hur han övervunnit romantiken ocli
liberalismen samt bekämpat dekadentism, estetism ocli titanism, hur
536
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
