Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 23 september 1938 - Bulgarien löst från fjättrarna. Av Gunnar Falck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
I det inrikespolitiska återuppbyggnadsarbetet stötte Boris på
svårigheter, som hade sitt upphov i Neuillyfördragets
frihetsinskränkningar och Titulescus försök att trycka ned landet. Nya organ
behövdes för de egna uppgifterna. Ett slags korporatism prövades, och
Boris önskade dessutom ett parlament utan den gamla
parlamentarismens avigsidor. Kommunalvalen förrättades 1937 efter detta system,
där partier förbjödos, och då detta föreföll att fungera
tillfredsställande, beslöt han att låta även parlamentsvalen ske på samma sätt.
Partipolitiken levde emellertid underjordiskt kvar. De gamla
partikoryféerna, som hållit sig dolda under diktaturens värsta tid, smögo
sig fram och bildade ett hemligt »frontutskott» på fem medlemmar.
I utskottet, vars mål var att bilda en sluten opposition mot Boris från
bolsjevikflygeln till liberalerna, sutto alla de förbjudna partiernas
ledare. Boris var komplotten på spåren och vidtog motåtgärder. Han
organiserade ett »regeringsparti» som ett motdrag mot de gamla
politikerna. Vid valet erhöllo dessa 60 mandat, medan Boris fick 100 och
därmed en säker majoritet. Sobranjens makt är nu dock kringskuren:
den får varken kontrollera budgeten eller ministrarna, vilka kungen
fritt tillsätter. Efter västerländsk mening är sobranjen därför ett
skenparlament. Dessutom spårar man kungens makt även på annat
håll. Så måste sobranjen på statsministerns förslag utestänga från
riksdagen tre ledamöter, vilka man igenkände som hemliga
moskvaagenter från parlamentarismens glansdagar. De, som ej ville rösta
emot Boris i denna fråga, gingo ut i korridorerna medan
omröstningen pågick.
Den nya sobranjens start var inte särskilt glansfull. Boris hade
fått mothugg. Och de inre konfliktämnen finnas ännu kvar. Vidare
måste man komma ihåg, att i intet land på hela Balkan är
kommunismen så lättplanterad som i Bulgarien, dels på grund av de urusla
sociala förhållandena och dels emedan högste ledare i Komintern är
bulgaren Dimitrov, bekant från prcessen om riksdagsbranden i
Tyskland. Men ej blott med hänsyn till oppositionen kan sobranjens
hem-sändande vara en tidsfråga. Det har i Bulgarien upi>stått en livaktig
rörelse, kallad ratnizi, som arbetar efter tyskt mönster och
motarbetar »demokratien» i alla dess former, även i den form Boris nu
tänkt sig dess pånyttfödelse. Det torde snart visa sig, om den nya
sobranjen får något större livslängd eller fyller någon verklig
uppgift.
Boris’ monarkiskt autoritära experiment är värt ett beaktande.
Medan man flerstädes i diktatoriala stater renodlar diktaturen,
försöker han att sammansmälta gammalt och nytt stasskick genom en
form, som skall oskadliggöra partipolitiken men ändå medge ett slags
folklig medverkan i statsarbetet. För Boris del är situationen dock
svårare än man anar, ty han har inte ens en disciplinerad armé att
stödja sig på. Den ganda armén var byggd på tolvårig värvning.
Under de senaste åren ville ej bönderna, att deras söner bundos för så
lång tjänst. Armén fick därför delvis fylla sina behov med folk ur
patraskvärlden, från utkanterna och mestadels från Macedonien.
.533
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
