Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 23 september 1938 - Bulgarien löst från fjättrarna. Av Gunnar Falck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
Neuillyfördraget. Det innehåller vidare stadganden om upprättandet
av en demilitariserad zon utmed Bulgariens gräns mot Turkiet och
Grekland; ej blott Jugoslavien utan fastmera Grekland och Turkiet
dra härigenom fördel av den nya situationen. Dessutom har
Bulgarien för sin handel fått tillträde till Egeiska havet och därmed fått
ett krav realiserat, för vilket det länge kämpat. Minst glädje har
Rumänien av spolierandet av Titulescus verk. Av Carols och hans
ministrars täta resor Bukarest—Aten—Ankara förstår man den nordliga
nabostatens vånda inför den nya situationen.
I själva verket voro förhållandena mellan Bulgarien och Rumänien,
innan Salonikifördraget ingicks, lika ovänliga som någonsin förr. De
bägge kungarnas möte 1933 löste inga tvistefrågor. Trots de många
vackra orden om »broar av svensk betong mellan Geurgi och Ruschich
över Donau» försämrades läget på grund av den oförnuftiga
minori-tetspolitiken i Rumänien. Att Carol nu sett sig piskad till att gå med
på en revision av minoritetsstatuterna beror på fruktan för samma
händelser i sitt eget land som i Tjeckoslovakiet. Spränges
Tjeckoslovakiet, står Rumänien inför samma fara. De rumänska
kommentarerna till Salonikifördraget visa hur fruktansvärt allvarlig denna
fråga är för Rumänien. Inför Ungerns krav på en revision av
gränserna och icke minst sedan Lilla Ententen inför Tysklands tryck
måst ge upp motståndet mot Ungerns upprustning, kan det vara gott
för Rumänien att inte ha flera fiender än det rår med, och ur den
synpunkten måste man se Rumäniens medgörlighet i frågan om
revisionen av Neuillyfördaget. Och Carol har måst överlämna första
fiolen i balkankonserten åt den utan skuggan av tvivel slugare
politikern Stoj adino vitj.
Salonikifördraget har gjort atmosfären lättare på hela Balkan.
Fördraget som sådant är formellt blott en angelägenhet för
balkanfolken själva. Men det hindrar ej att man även nu bakom kulisserna
kan spåra de makter, som hade sina fingrar med i spelet 1934.
Hänsyftningen på Stresa är symtomatisk. Dock, i en nära framtid kan
omskiktningen på Balkan leda till att folken där göra sig mer och
mer obsroende av de europeiska stormakternas inflytande och kunna
bättre värna om sitt eget, ett mål som alltid varit Stojadinovitj’s
främsta strävan.
Även Bulgariens inrepolitiska förhållanden äro värda ett särskilt
beaktande. Landet har genomlöpt många politiska faser. Det ändade
i kungadiktatur. Orsakerna därtill ligga i det förflutna. Bulgarien
erhöll sitt partisystem i den författning som infördes när turkoket
kastades 1879. Då skapades en sobranj av två likstarka partier,
konservativa och liberaler. Ur dessa utvecklades med tiden de
partikonstellationer, som sprängde den parlamentariska apparaten i bitar.
Demokratien slök sig själv, då den skulle till att fylla 55 år i landet.
Den kungliga statskuppen kom 1934. Boris hade vid sitt
inkognito-besök i Berlin fått anvisningar om, hur han skulle sätta parlamentet
åt sidan. Han kallade på militären och på två timmar var
»demokratien» inbåsad. Så svag var den.
.532
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
