Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Ålandskonventionens revidering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ålandskonventionens revidering;
nor, såvida icke ytterst betydande sjöstridskrafter kunna avdelas
för mineringarnas försvar. Finnes även kustartilleri, ställer sig
saken annorlunda.
På ett tidigare stadium av diskussionen liar vänsterpressen
gjort stort nummer av den fara som direkt eller indirekt skulle
hota från Finland. I den mån det är fråga om direkt hot mot
Sverige torde dylika fantasier saklöst kunna lämnas åt sitt värde.
Däremot liar man onekligen rätt att ställa frågan, i vad mån
Finlands vilja till nordiskt samarbete och neutralitet är lika
levande och påtaglig som den svenska. Kan vår egen neutralitet
äventyras genom t. o. m. detta begränsade militära samarbete!
Ja, allt är ju tänkbart. Men det förefaller knappast sannolikt,
att ett icke-neutrelt Finland, helst om de extrema chauvinisterna
tagit makten, under några förhållanden skulle ha respekterat
Ålandskonventionen. Skillnaden är egentligen den, att Sveriges
medverkan till dess revidering ger prov på allvaret i vår
samarbetsvilja ocli — icke minst med tanke på Tysklands trevare i
syfte att ernå ett intimt tyskt-finländskt samarbete — därigenom
stärker de krafter i Finland, vilka arbeta för den nordiska
orienteringens bevarande;, att Sverige med större rätt än förut kan
hävda, att Finlands neutralitet är ett gemensamt nordiskt
intresse; och att främmande makter berövats en anledning att lägga
sig i våra inbördes angelägenheter. Politisk säkerhet står icke att
vinna i 1938 års Europa. Det är endast fråga om graden av
osäkerhet. Och hittillsvarande erfarenheter ge knappast vid handen,
att lugnet är störst hos dem som visa benägenhet att
motståndslöst låta sig ryckas med av händelsernas ström. Det betyder icke
att dumdristigt uppsöka farorna, om man i detta läge föredrar
den aktiva utrikespolitiken framför den passiva.
För sex år sedan skrevs i denna tidskrift om »den nya
Ålandsfrågan»: »Lugnet vid Östersjön har ännu icke blivit direkt hotat.
Men tiden går fort i dessa dagar, och det kan icke förnekas, att
vårt land är sällsynt illa rustat för den storm, som möjligen eller
kanske troligen är att vänta.–-Konventionen om Ålands
demilitarisering och neutralisering liar såsom garanti för lugnet
i Östersjön icke någon betydelse... Men när det gäller
förberedelserna till försvar mot en hotande inkräktare har den en endast
alltför skrämmande realitet. —• — —» En revision av
konventionen, »till fromma för båda ländernas säkerhet och för
samförståndet dem emellan», rekommenderades därför. År 1932 väckte dy-
475
33 — 38559. Svensk Tidskrift 1938.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
