- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufemte årgången. 1938 /
470

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Kring valet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kring valet

ansvaret, medan övriga grupper anvisas huvudsakligen negativa
uppgifter, bör, menar man, det positiva samarbete få bredaste
möjliga bas och exkluderingsprinciperna ej utsträckas över
hövan. Det skall räknas den nuvarande statsministern till förtjänst,
att han — trots regeringsdiktaturen i riksdagen —
uppmärksammat problemet och i teorien ej synes sakna förståelse för vikten
av att det nationella arbetet och samarbetet lägges på bredaste
basis.

Förvisso blir det också kring detta problem, som diskussionen
under de närmaste årens socialistera helst kommer att kretsa —
vid sidan om socialdemokraternas egentliga planer att
ekonomiskt och socialt »omdana samhället», för att använda ett exc.
Hanssons älsklingsuttryck. Vilken uppgift ocli vilken ställning
skola andra partier ocli andra samhällsgrupper än de härskande
arbetarnas få, helst om socialistregimen i landet skulle bli lika
stabil som socialistregimerna i städerna visat sig vara? Skola
de blott anvisas plats på oppositionsbänken eller skola de — såsom
brukligt är i kommunala organ — få kollegialt delta även på
andra sätt? Frågan är kanske för tidigt väckt, ty partiläget kan
förändras 1940. Men spörsmålet är dock icke beroende av om det
ena eller det andra blocket har majoritet. Det har tvärtom
principiell giltighet i en tid, då nästan allt skall ske av staten eller
genom staten ocli där den ena gruppens intressen ej behöva vara
och ej böra få vara mindre viktiga än den andra gruppens blott
därför att röststyrkorna ej äro jämnvärdiga. Vi förbise alis icke,
att svensk folkstyrelse i t. ex. kommitté- och utskottsväsendet
redan har former för ett samfällt arbete. Men ännu betydelsefullare
är andan. Minoriteterna skola ej ha en känsla av att behandlas
av de maktägande ungefär som elsass-lothringarna mottogos till
en början efter 1871 i den tyska riksdagen. Man skulle vilja
tillönska folkrepresentationen något mer av den prägel, som det
kommunala arbetet liar när detta är som bäst. Arbetarrörelsen, vars
stora och rättmätiga patos under genombrottsåren var att
framtvinga att dess stora klass ej skulle ställas utanför inflytande på
samhällsangelägenheterna, bör — även på maktens höjdpunkt
— ha särskilt lätt att förstå faran i längden för trivseln och
lugnet i samhället, om andra grupper nu skulle känna sig
åsidosatta på samma sätt som den själv en gång i tiden.

470

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:28:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1938/0476.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free