Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Kring valet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kring valet
kunde lia lika bra laddat som tidigare. När man iakttagit den
villighet ocli känsla av lättnad, varmed socialdemokrater i olika
tjänstegrader röstat för de nya linjerna, ställer man sig dock
frågan, hur ofta samma människor tidigare befunno sig i svår men
undertryckt samvetsnöd.
Även om ingen för ögonblicket väntar sig att
socialdemokraterna skola våga något omvälvande ingrepp eller anse ett dylikt
■omedelbart påkallat, vet man egentligen mycket litet om vad de
för framtiden bära i skölden; ännu outgrundligare äro kanske
bondeförbundets tankar om framtiden. Valstriden var i ovanlig
grad retrospektiv, antingen kritiskt eller självbespeglande, och
den socialdemokratiska ledareensemblen fick av sina väljare ej
blott ett personligt förtroendevotum utan även en
blankofullmakt. Endast ett är tydligt: partiets valstrateger vilja till varje
pris ur valstriderna avhysa emotionella ämnen som försvar,
religion och sprit, alltså sådana ämnen, som för många människor
gå före allt annat. I stället söka de att koncentrera valen till att
gälla socialpolitiska frågor, där de lätt vinna genklang utanför
arbetarnas led och icke riskera att överbjudas. De ha på sistone
haft så mycket lättare att härpå vinna framgångar, som många
borgerliga tagit intryck av dels kyrkans positiva
ställningstagande, dels Tysklands och andra diktaturstaters nya och djärva
grepp på sociala ting. Socialpolitiken lämpar sig desto bättre
såsom ett valens huvudtema, som densamma i regel tages på kredit
ocli dess verkningar först efteråt uppdagas.
Några värdefulla erfarenheter ha de sista årens politik givit
främst de borgerliga. För en dristig och målmedveten regering
behöver regeringsinnehavet så långt ifrån vara någon belastning,
att det tvärtom kan skänka ett stort pius inför väljarna.
Naturligtvis är detta en regel icke utan undantag: exceptionella
omständigheter, kriser, personliga förolyckandeu o. s. v. — för att ej tala
om dåligt regerande — kunna starkt påverka opinionen, såsom
försvarsfrågan gjorde år 1914 och ransoneringarna under
världskriget år 1917. I Sverige ha efter 1917 egentligen blott de båda
centerregeringarna 1928 och 1932 lidit valmotgångar, vilka dock
delvis hade sin grund i personliga komplikationer inom
ministärerna; även ministären Bramstorp liade framgång vid valet, trots
att dess medlemmar inte medhunnit stort mer än semestrarna och
valtalandet, och högerns stora nederlag kom icke 1930 kort efter
den Lindmanska ministärens avgång utan först två år senare. I
468
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
