Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 5 juli 1938 - Landsbygdens avfolkning - Det svenska konjunkturinstitutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
innehåller något nytt. Detta är nog i och för sig en sanning med
modifikation, eftersom veterligen någon aktuell demografisk
utredning angående landsbygden och jordbruket ej företagits. Det
väsentliga är dock icke nyhetsgraden hos kommissionens slutsatser — i vår
hetsade tid kan det snarast vara en förtjänst att icke alla
kommittéarbeten utmynna i »nyheter». Det viktiga är att en säkrare grund
lagts för bedömandet av befolkningsförhållandena inom jordbruket
och att representanter för olika åskådningar och intressen fått en
gemensam grund härför. Och hittills ha uppfattningarna om
jordbrukets framtid icke varit samstämmiga, varför den vunna principiella
enigheten måste betecknas som ett för den fortsatta diskussionen
betydelsefullt steg.
Å andra sidan ha kommitténs ledamöter — från högern till
socialdemokraterna, från teoretikerna till praktikerna — i sitt distingerande
mellan »flykten från jordbruket» och »landsbygdens avfolkning»
ganska oreserverat uttalat sig för en positiv landsbygdspolitik,
syftande till att förhindra fortsatt växt av städerna och att i stället i
görligaste mån söka främja uppkomsten av ett substituerande
produktivt liv på landsbygden. Det måste nog, vid närmare beseende,
räknas kommissionen till förtjänst att den begränsat sin uppgift till
att skissera målet; nästan varje aktuellt samhällsspörsmål av direkt
eller indirekt betydelse för jordbruket ligger f. n. under utredning,
och kommissionen skulle ha förvandlat sig till en allmän beredning,
om den skulle ha tilltrott sig kompetensen att anvisa lösningar i alla
de praktiska, tekniska och ekonomiska spörsmål, som härvid anmäla
sig. Sannolikt komma meningarna i fortsättningen att bryta sig,
när man vill ha ett konkret svar på den positiva landsbygdspolitikens
»Vad är det!» Men det är svårt att tänka sig, hur det överhuvud
taget skall bli möjligt att uppehålla landsbygdskommunernas sociala
och kulturella standard, om dessa skulle gå mot en fortsatt länsning
av folk och utarmning av skattekraft. Få samhällsproblem ha på lång
sikt en större vikt än att hindra rubbningen av nödig balans mellan
land och stad. De moderna kommunikationerna ha öppnat förut
oanade möjligheter att åstadkomma en »dispersion» av näringslivet,
varför landsbygdsproblemet måhända kan lösas icke genom en
uttömning av utan genom en strukturförändring på landsbygden.
Mycket vore redan vunnet, om statsmakterna när nya frågor komma
före städse hade landsbygdens problem för ögonen och konsekvent
handlade i syfte att undvika att befordra en icke nödtvungen fortsatt
urbanisering. Denna ständiga påminnelse har hittills ej givits, kanske
därför att landsbygdsproblemet tidigare officiellt icke varit något
problem eller i vart fall icke något klart siktat.
I juli 1937 igångsattes det svenska
konjunkturinstitutets verksamhet, under ledning av
generaldirektör Herman Eriksson såsom ordförande och statssekreterare Dag
Hammarskjöld som jourhavande ledamot av institutets nämnd. Det
hittills synliga resultatet härav är två konjunkturrapporter, Kon-
449
31 — 38484. Svensk Tidskrift 1938.
Det svenska
konjunkturinstitutet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
