Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 5 juli 1938 - Landsbygdens avfolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
och Jones E. Andersson i Ovanmyra — den av årets Amerikafeber
även gripne hr Myrdal har dock varit frånvarande och företräder
måhända något avvikande synpunkter, så framt man får rätta sig
efter hans senaste bok »Jordbrukspolitiken under omläggning». Av de
båda extra delegerade har hr Andersson, vilken även försökt sig på
skaldekonst, sedan länge gjort sig känd som en jordbruksromantiker
av fullblod, medan hr Skoglund — såsom Svensk Tidskrifts läsare
erinra sig från dennes artikel om »Landsbygdens nya ansikte» i vår
förra årgång — från början tillägnat sig en mera pessimistisk eller
realistisk syn på jordbrukets framtid ur synpunkten av dess förmåga
att kunna bevara landsbygdsbefolkningen vid torvan. Den som
genomläser det avlämnade betänkandet skall snart finna, att hr Skoglund
ej gått lottlös från kommittéarbetet. Den mera realistiska synen har
kommittén gjort till sin. Man skulle kunna säga, att generaldirektör
Wohlin, som visserligen aldrig ensidigt betraktat dragkampen mellan
industri och jordbruk men ändock gjort jordbruket till sitt stora
patos, såväl som den lyriske Dalarepresentanten »skrivit bort» en god
del av sin gamla jordbruksromantik.
Det är främst fyra motiv, som föranlett kommissionen att resolvera
att en fortsatt avgång av arbetskraft från jordbruket under den
närmaste framtiden är att emotse. 1) Jordbrukets rationalisering måste
fullföljas för att bereda jordbrukarna och jordbruksanställda en med
andra näringar någotsånär jämbördig levnadsstandard, något som
måste leda till minskning av arbetskraftsbehovet, 2) Under det
närmaste decenniet kommer inom jordbruksbefolkningen de arbetsföra
åldrarna att stegras över nuvarande antal med över hundratusen
människor, och detta »överskott» synes hänvisat till att söka sin
utkomst utanför modernäringen. 3) Vissa otillräckliga småbruk torde,
icke minst med hänsyn till hustrurnas tunga arbetsförhållanden,
oundvikligen komma att nedläggas eller sammanslås. 4) Under
nuvarande internationella marknadsförhållanden kan man självfallet
knappast föreställa sig en utvidgning av jordbruksproduktionen,
baserad på utförsel från den redan i stort sett mättade
hemmamarknaden.
Även om kommissionen ej kan ställa några tvärsäkra prognoser
angående industrins, hantverkets och andra s. k. stadsmannanäringars
möjligheter att i samma takt som hittills upptaga den inom
jordbruket ledigblivna arbetskraften, måste dess konklusion bli, att flykten
från jordbruket under det närvarande decenniet ej torde upphöra.
Kommissionen gör ej detta konstaterande med lätt hjärta: den måste
peka på risken för nativiteten, som ju är högst på landsbygden, den
erinrar om industribefolkningens otrygghet vid kriser och den anser
det »mindre lyckligt, att alltför många unga människor lämna det
i så många avseenden sunda arbetet i jorden och livet på landet, ett
arbete som–-dock i högre grad än de flesta andra yrkesarbeten
är ägnat att främja de uppväxande generationernas fysiska och
psykiska hälsa».
Det har sagts till kritik av kommissionens betänkande, att det ej
448
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
