- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufemte årgången. 1938 /
428

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Tvåkammarriksdagens professorer. Av Elis Håstad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elis Hastad

gen; icke minst deras oratoriska förmåga garanterade dem en
bemärkt plats. Under denna kategori böra även föras Västerås- och
Linköpingsdomprosten C. W. Linder (andra kammaren 1876/81),
tidigare professor i grekiska i Lund och i riksdagen tillhörande
»intelligensens» flitigaste debattörer i uppgörelserna med
lantmannapartiet, samt generaldirektör Otto Holmdahl (1925—),
vilken varit uppförd på professorsförslag i praktisk teologi. Det må
i detta samband framhållas det anmärkningsvärda i att det
under tvåkammarsystemet dröjde ända till 1930-talet, innan någon
teolog (biskoparna Stadener och Andræ) inträdde i statsrådet.

Av kategorien f. d. akademiker bör man först nämna de tre f. d.
juristprofessorerna, statsminister Hj. Hammarskjöld, talmannen
Ivar Afzelius och presidenten Samuel Annerstedt (den sistnämnde
lagutskottsordförande, justitieminister i Boström I, ordförande i
1904 års skolutskott). En av pelarna i första kammarens
protektionistparti, generaldirektör B. Åkerman — som dock ej skall ha
ägt sonen-generallöjtnantens utförsgåvor — hade tidigare varit
metallurgiprofessor vid Tekniska högskolan. Det matematiska
och oratoriska geniet C. J. Malmsten, f. d. matematikprofessor
och statsråd, satt som landshövding fyra år i första kammaren
(1867/70) men synes lia saknat ali ambition att bli även ett
parlamentariskt geni. Tre generaldirektörer för sundhetskollegiet
sedermera medicinalstyrelsen, i första kammaren
Berzeliuslär-jungen N. J. Berlin (1867/73) och A. T. Almén (1886/1902) samt i
andra kammaren den ålderstigne Magnus Huss (1873/74), hade
tidigare varit medicine professorer och samtliga voro i ägo av stor
fackmannaauktoritet i riksdagen, varjämte Almén var en av
de politiskt mera framstående och slagfärdiga medlemmarna av
första kammarens friliandelsminoritet. Till dessa bör läggas
raden f. d. docenter med längre eller kortare akademisk
tjänstgöring. Listan är lång och vi nämna här blott bruksägaren och
publicisten C. F. Bergstedt, lantmannapartisten rektor P. A.
Silje-ström, landshövding Gunnar Wennerberg, universitetskansler
G. P. Gilljam, presidenten Hans Forssell, kontraktsprosten W.
Gumaelius, lektorerna Ragnar Törnebladh, G. Elowson, R. Darin,
K. Starbäck ocli J. F. Nyström, fiskerimannen A. W. Ljungman,
justitieråden E. Thomasson ocli Joh. Hellner, chefredaktören
Karl Hildebrand, generaldirektör J. Juhlin,
generalkrigskommissarien Ludvig Widell, kontraktsprosten A. Wallerius, statsrådet
E. Wigforss, undervisningsrådet A. Thomson och rektor Ivar

428

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:28:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1938/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free