Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Luftkrigföringen i teori och praktik. Av G. A. Westring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försvarande blir uppgiften mycket svår eller olöslig om han, förutom för
de fientliga lant- och sjöstridskrafternas tryck, även utsättes för
anfall från starka fientliga bombförband, som endast föga hindras i
sin verksamhet. Att bekämpa de fientliga flygstridskrafterna är
därför en nödvändighet. Vid handelsavspärrning har
luftkrigföringen mindre betydelse; genom anfall med flygstridskrafter mot
handelsfartyg kan dock avspärrningen skärpas. Vid luftkrigföring
mot hemorten slutligen är det möjligt och i vissa fall till och med
troligt att bombanfall allena kunna framtvinga ett avgörande,
om de icke röna tillräcklig motverkan. Även för denna
eventualitet är det alltså nödvändigt att bekämpa fiendens flygstridskrafter.
Kampen mot fiendens flygstridskrafter upptages med egna
flygstridskrafter och fast luftförsvar. Flygstridskrafternas främsta
uppgift är att med bombförband gå till motanfall mot fiendens
flygbaser — »flygbasbekämpning» — för att därmed hindra denne
i hans verksamhet, förorsaka förluster och binda stridskrafter,
som i sin tur insättas för att bekämpa de egna och sålunda ej
kunna disponeras mot andra mål. Därnäst skola
flygstridskrafterna med jaktförband bidraga till försvaret av ett fåtal viktiga
orter eller områden. För att bibehålla sin operationsfrihet och i
möjligaste mån undvika förluster i baserna måste förbanden
hållas mycket rörliga under användning av ett flertal flygfält, av
vilka vissa böra vara så långt tillbakadragna att de icke
regelbundet kunna bombarderas. Finnas flygstridskrafter, som kunna
lösa denna uppgift, lämpa de sig även för försvar mot invasion.
Det fasta luftförsvaret skall med luftvärn bidraga till försvaret
av ett flertal viktiga orter och punkter och där förorsaka
förluster. Det skall även med luftskydd bidraga till att minska
verkan av genomförda anfall. Det är sålunda icke fråga om att
enbart med flygbasbekämpning, jakt, luftvärn eller luftskydd hindra
de fientliga anfallen. Ensamma räcka dessa former av försvar
icke till, hur starka de än göras. Försvaret upptages såsom direkt
eller indirekt samverkan mellan dem, alla äro lika nödvändiga.
I vår nya försvarsordning äro dessa principer delvis tillämpade.
Flygvapnets storlek ligger visserligen vid minimigränsen och det
fasta luftförsvaret under denna gräns (en lucka, som sedermera
börjat fyllas genom tilläggsanslag och frivilliga organisationer),
men principen är klar — luftkrigföringens betydelse såväl mot
rent militära mål som mot hemorten erkännes och konsekvenserna
i försvarshänseende tagas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
