Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 6
- Luftkrigföringen i teori och praktik. Av G. A. Westring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LUFTKRIGFÖRINGEN
I TEORI OCH PRAKTIK
NÅGRA ERFARENHETER FRÅN DE SENASTE
KRIGEN
Av kaptenen vid flygvapnet G. A. WESTRING, Djursholm
I den militära diskussionen har frågan om luftkrigföringens
natur och betydelse i ett kommande krig varit aktuell ända sedan
världskriget. På sistone har även den stora allmänheten dragits
in i debatten till följd av luftkrigföringens allt mer påtagliga
sannolika inverkan såväl på den internationella politiken som på
livet i hemorten under krigstid. Det kan då vara lämpligt att
studera huru man hittills tänkt sig att moderna flygstridskrafter
lämpligen skola användas i ett europeiskt krig samt att undersöka
i vad mån erfarenheterna från de sista årens krigshändelser
kunna giva någon ledning med avseende på teoriernas hållbarhet.
Under världskriget voro stormakternas flygvapen av avsevärd
styrka. För »fronttjänst» disponerade hösten 1918 engelsmännen
3,300, fransmännen 3,100 och tyskarna 2,800 flygplan. Fyra till fem
gånger så många flygplan funnos i hemorten för utbildning samt
under förberedelser att förstärka och ersätta frontförbanden.
Dessa väldiga flygstridskrafter användes så gott som helt och
hållet i direkt samverkan med de båda andra försvarsgrenarna. Till
lands voro huvuduppgifterna spaning (inklusive fotografering
och eldobservationer åt artilleriet), bombanfall mot trupper under
samling eller reträtt i frontens närhet samt jakt i syfte att
förhindra den nu nämnda verksamheten från fiendens sida. Till
sjöss låg tyngdpunkten på spaning, framför allt såsom ett led i
ubåtskriget. Härutöver förekom, ehuru i mycket mindre skala,
en mera självständig luftkrigföring, riktad mot anläggningar
långt bakom »fronten» och avsedd att påverka den fientliga
motståndskraften i stort. Tyskarna anföllo mål i England och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:28:35 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1938/0399.html
