Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 28 maj 1938 - Kyrkornas ord till tiden. Av Å. V. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
budskap något annat än medelvärden och kompromisser. Men bör
lion då överhuvud befatta sig- med världsliga ting? Bör inte kyrkan,
i synnerhet i dessa vargatider, koncentrera sig på sin uppgift att
frälsa själar och predika Guds ord? Härtill ges ett tvåfaldigt svar.
För det första slår kyrkomötet enhälligt fast, att »kyrkan icke har
tillkommit för sin egen skull utan för världens. Endast genom att
bryta sin isolering och gå ut i Kristi tjänst kan hon vinna sin egen
inre enhet.» Och för det andra framhålles ständigt, att Guds ord också
talar om världen och dess företeelser och att Guds ord skall
tillämpas i de timliga förhållanden, där vi nu stå.
De särskilda områden av mänskligt gemenskapsliv, som genom
Oxfordmötet ställdes i evangeliets ljus, voro folket, staten, den
ekonomiska ordningen, uppfostran och det mellanstatliga samlivet. Ur
många synpunkter mest givande torde den tredje sektionens rapport
om den ekonomiska ordningen vara. I den inledande bestämningen
av »Grundvalen för det kristna intresset för de ekonomiska frågorna»
kunde en luthersk teolog möjligen önskat ett distinktare åtskiljande
mellan kärlekens lag och evangeliet om Guds kärlek, men till gengäld
präglas det följande kapitlet om »Den aktuella ekonomiska
situationen» av den ekonomiska sakkunskap, som medverkat i denna rapport.
Jag kan här bara nämna huvudlinjerna i den ingående rapporten,
som bör läsas i sin helhet för att göra tillbörligt intryck. De
punkter, där den kristna livsuppfattningen utmanas i nutidens ekonomiska
liv, äro vinstbegärets stegring, kapitalets ojämna fördelning,
ekonomisk makt utan ansvar och upplösningen av kallelsemedvetandet.
På dessa och andra punkter bör kyrkan sätta in, dels med studium
och undervisning, dels med omedelbar aktion. Man måste beundra
den förening av måttfullhet och radikalism, allmängiltighet och
konkretion, som man förmått ge detta svår skrivna aktstycke. Vi ha
emellertid här ett sannskyldigt kyrkornas ord till tiden, som borde
begrundas och tillämpas utan alltför mycken småskuren och
självtillräcklig kritik.
I fråga om staten och folket gjorde ju tyskarnas frånvaro, att
rapporterna fingo en enhällig antitotalitär prägel, som emellertid,
åtminstone så långt vår möjlighet till objektivt bedömande sträcker
sig, förefaller att vara ett sant uttryck för en äktkristen syn. De s. k.
ordningarna (familjen, samhället, folket, nationen) sägas vara »av
Gud själv instiftade grunder och former för mänskligt liv, utan
vilka individen icke skulle kunna existera». Men samtidigt förklarar
man, att särskilt staten »just genom sin makt och sitt monopol på
tvångsmedel ofta blir ett instrument för det onda». Också här
framlägger konferensen en rad konkreta grundsatser om kyrkans och
statens skilda funktioner, kyrkans plikter mot staten, kyrkans frihet
och kyrkans aktuella uppgifter.
I fråga om uppfostran slutligen söker rapporten efter en analys av
läget och karakteristik av de intresserade parterna dra upp
skiljelinjerna mellan kyrkans och det världsliga samhällets uppfostran
och precisera den förra.
379
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
