Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Ynglingakonungars ättartal. Av Frans G. Bengtsson - I. Uppsalakonungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ynglingakonungarnas ättartal
prosaöversättning’, som är högeligen behövlig för en filologiskt olärd
översättare. Men den mycket lärde textredaktören är inte ansvarig
för allt som står i min översättning; ty på ett fåtal ställen har jag
inte lyckats nå fram till någon tro på hans tolkningsförslag.
Jag-vägrar bestämt att anse det för poetiskt möjligt att en dunkel
benämning på Sveigder skulle kunna betyda »den hugstore sonen av
pysslingar», så mycket mera som Lindquist själv försett detta
tolkningsförslag med ett frågetecken; då tror jag hellre på vad Schück
någonstans förmodat, nämligen att uttrycket kan betyda »eldens son»,
med mytisk innebörd. Jag tror inte heller att Tjodolf, som var en
god skald, kan ha sagt att Bröt-Anund råkade ut för stenraset »under
himlens klarhet», ty ett sådant påpekande skulle ur poetisk synpunkt
varit utomordentligt valhänt; den äldre tolkningen förefaller mig här
långt mera begriplig. En besvärlig sak att komma till rätta med är
den otympliga strofen om Egil, som i sin komposition avviker från
allt annat i dikten och väl får förmodas vara betydligt fördärvad. I
strofen om Yngvar har jag översatt »ondskapt hop av esters kämpar»
i överensstämmelse med en senare konjektur av Ernst A. Kock i
»Notationes Norrænæ».
Bland diktens ej fåtaliga dunkelheter finnas en del namn om vilka
man ingenting vet och som möjligen äro förvanskningar: Lofund,
Räning, Stiflosund och flera. Poetiskt gör detta inte mycket; värre
är ur den synpunkten, att det namn, i vilket hela dikten mynnar ut,
Heiöumhår, tillnamnet på den Ragnvald som dikten är tillägnad, inte
är tillfredsställande tolkat. S. Bugge och andra efter honom anse det
betyda »den ärorike», »den högt hedrade»; och man bör kanske i mån
av förmåga försöka tro på den betydelsen, ehuru den verkar
misstänkt tam efter Tjodolfs högstämda försäkran om namnets
ojämförliga praktfullhet. Redan för Snorre synes betydelsen ha varit okänd.
I. UPPSALAKONUNGAR
Uppfyllt blev, där Frode bodde,
varslat slut som väntat Fjolner:
oxars horns lugna inhav
fällde där krigarfursten.
Dagsljusskygg dvärgaportvakt
har med svek lockat Sveigder:
eldens son ilat efter
illslug dvärg in i klippan.
Skön i glans Skatt-Mimers sal
jättefylld mot hjälten gapat.
255
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
