Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 25 mars 1938 - Kring de estniska valen - Gymnastikens idé. Av Rudolf Tiberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens f rågor
att han — som är 64 år — vore så gammal oeh orkeslös som en pastor
i ett valtal lär ha påstått. Han meddelade också, att han i fjol
avböjt ett erbjudande att genom en lex in casu bli president, vilket
medlemmar av konstituanten gjort honom, och föredragit att stanna
som riksföreståndare. Det nya presidentämbetet inrymmer en stor
makt och fordrar en stor personlighet. Har regimen någon annan av
nödigt format att uppsätta än Päts?
Det är uppfriskande att söka föreställa sig Per
Henrik Ling, då ban på våren 1805 som maitre d’armes
för studenterna vid universitetet i Lund på allvar griper sig an med
sin gymnastik. Man kan vara övertygad 0111 att den livlige och
spänstige 28-åringen höll sina disciplar varma i assauterna.
Dessförinnan hade Ling själv i Köpenhamn under tre år varit en flitig
oeh entusiastisk elev i en fransk gentilhommes fäktskola. Redan
tidigt hade han svärmat för den götiska andan och för de nordiska
förfädernas kämpalekar. Ute i Europa, särskilt i Tyskland, hade
intresset för kroppsövningar just vaknat. Man ville återuppväcka den
grekiska antikens gymnastik. I Köpenhamn fick han lära känna dessa
strömningar och bibragtes kunskap om den nya tyska gymnastiken.
Ling stod således ovanligt tidsenligt rustad, då han tog befälet
i Lund. Ganska snart blev det tydligt, att han inte skulle begränsa
sig till fäktmästeriet. Hans låt oss säga tio första år i Sverige
komma kanske en gång att kallas den svenska friskgynmastikens
glansperiod. I stort yttre armod föddes »den fullkomliga
gymnastiken». Den omfattade allt, från Atén till Island, som den börne
gymnastens instinkt kunde nyttja av kamp och lek, av idrott och andra
karlatag. Med uppfinnaregeniets slösaktighet ocli brinnande
hänförelse röjde han väg för en praktisk gymnastik.
Men denna lyckosamma början fick ej fullföljas. Ling hade sinne
för form. I Köpenhamn hade han lärt känna den grekiska
bildhuggarekonsten. Den kroppens skönhet, som antikens marmorstoder
utstrålade, ville han nu ge åt sina egna. Och han gjorde det på sitt eget
sätt — medelst formgivande rörelser. Korrektion blev efterhand det
mest utmärkande för hans övningar. Dessa voro dels fristående, dels
med rörelsegivare, vilka senare direkt »beverkade» rörelsetagaren i
hållningsförbättrande syfte. Men härmed hade Ling också gått vid
sidan om det väsentliga. Vad den grekiska gymnastiken skapat av
manlig skönhet, var frukten av en livsåskådning och av ett
levnadssätt, som torde ha gått stora delar av folket i blodet. Kroppsrörelsen
själv, i form av rekreation, träning eller tävling, var det centrala.
Med grekernas sinne för jämvikt måste resultatet härav förr eller
senare, efter år och generationer, bli vackra kroppar.
Denna fysiska verkan — ett ord som i den svenska
friskgymnasti-ken skulle komma ett spela en avgörande men också ödesdiger roll
— ville Ling uppnå så att säga direkt. Slagord sådana som
»formgivande rörelser», »hållningsförbättrande övningar», »korrektiv kraft»,
»bestämd form och verkan» o. d. ånge, var huvudintresset kom att
232
Gymnastikens
idé.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
