Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 25 mars 1938 - Kring de estniska valen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens f rågor
de valkretsar, där de uppställts. Överhuvud gav valet det intressanta
resultatet, att väljarna i regel föredrogo riksbekanta kandidater, även
om dessa ej voro mantalsskrivna i kretsen, framför lokala storheter;
det kan tilläggas, att blott en av de uppställda kvinnliga kandidaterna
rönte framgång, och föga bättre gick det för det tiotal präster, vilka
kandiderade och vilkas opposition mot regimen gav Päts anledning
att under valrörelsen hålla ett av sina självsäkra och sarkastiska
strafftal över prästerligt politiserande.
Vid valen till konstituanten avhöll sig oppositionen delvis från att
rösta, varför endast några opinositionella då invaldes. Nu trädde
oppositionen öppet fram. Till följd av att oppositionsgrupperna i år
ej uppträdde samlade utan somligstädes konkurrerade inbördes, var
deras samlade röststyrka proportionellt större än niandatvinsten. Om
hänsyn tas till att några kandidater utanför fronten stodo
Pätsregi-men nära, samlade regimen nu omkring hälften av rösterna. Det kan
tyckas, soin om denna legitimering vore svagare än man kunde ha
väntat med hänsyn till röstsiffrorna sedan 1934 vid val och
folkomröstningar. I grund och botten får den folkliga fullmakten ej
anses bräcklig: dels äger fronten ett röstetal, med vilket intet av
partierna före 1934 kunde uthärda en jämförelse, och dels är
folkfronten den enda fasta och handlingskraftiga konstellationen i Estlands
politiska liv för närvarande.
Sannolikt är opinionen överlag nöjd med valets utgång, dels
därför att ingen riktning är beredd att kasta den sittande regeringen
över ända, dels därför att en opposition ändock fått plats i
parlamentet och därigenom skapat en kontroll över att regimen ej handlar
alltför maktfullkomligt. Men oppositionen är för brokigt
sammansatt för att göra regimen allvarlig skada. Den 1933 segerrika
frihetskämparnas rörelse (»vabs») är nästan utplånad i parlamentet; endast
två av dess tjogtal kandidater segrade vid valet, och massorna i
denna rörelse torde nu ha inlemmats i Päts’ fosterländska front.
Socialisterna, som fick hälften av oppositionens mandat, äro splittrade
i två starkt rivaliserande grupper, Johansson-riktningen och
Joonas-riktningen, och kommunisterna äro helt utrensade. Det gamla
radikala farmare- eller småbrukarpartiet erövrade endast två mandat,
därav ett åt ledaren, f. talmannen Penno. Det gamla centerpartiet
fick blott ett par platser men placerade dock Tartuprofessorn Jaan
Tönisson, Estlands jämte Päts mest betydande politiker och sannolikt
oppositionens blivande reelle ledare. Däremot föll den Päts och
fronten närstående förre statsäldsten Teemant igenom.
Presidentvalet skall äga rum inom ses månader efter valet till
deputeradekammaren. Presidentkandidater skola uppsättas av bägge
kamrarna var för sig samt av en särskild kommunal
delegeradeförsam-ling, i vilken landsbygden har flertal. Det måste anses uteslutet att
majoriteten i någon av de tre nomineringskorporationerna skulle
kunna lancera en oppositionsman. Under sådana förhållanden måste
den nye presidenten tagas från regimen. Huruvida Päts vill
kandidera är ännu ovisst. Han tillbakavisade i valrörelsen med ali kraft
231
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
