Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 25 mars 1938 - Tjeckoslovakiet och Milan Hodza
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens f rågor
vakernas resning mot den magyarska feodalismen. År 1905, alltså
blott tjugosju år gammal, invaldes ban som ende slovak i det
ungerska parlamentet och blev där en mycket betydelsefull
representant. Han underhöll härunder mycket livliga förbindelser med
arbetarorganisationer och företrädde vid denna tid en mycket
långtgående radikalism. Över hela Europa gick hans namn, när lian år
1907 i £>arlamentet framställde en interpellation angående den
ungerska militärens uppträdande mot slovakerna, bland vilka ett
trettiotal personer vid ett upplopp nedskjutits och dödats;
trettioårsminnet av denna händelse firades f. ö. i fjol i det slovakiska
områdena av Tjeckoslovakiet med stora nationella manifestationer. Eljest
var Hodza redan vid denna tid mycket verksam med att söka förbättra
den slovakiska bondebefolkningens ställning, och under dessa år lade
ban grundstenen till sin blivande agrarpolitiska reformverksamhet,
Hodza var emellertid ingen verklighetsfrämmande
minoritetsfanatiker: tidigt ådagalade ban ett mycket starkt politiskt realitetssinne,
och hjälpt av sin utomordentligt stora språkskicklighet trädde han
i livliga förbindelser med representanter för andra förtryckta
minoriteter i det gamla Ungern; hans inånga relationer till olika kretsar
inom Lilla Ententens stater datera sig delvis från denna tid, då man
ännu räknade med att inom dubbelmonarkiens ram kunna lösa de
brännande minoritetsproblemen. Även med ärkehertig Frans
Ferdinand underhöll den unge slovakiske budapestakademikern
förbindelse.
Under världskriget häktades Hodza av den ungerska militären, och
efter en tid landsförvisades han. Han begav sig till Wien och trädde
nu i närmare kontakt med den sedermera så beryktade tjeckiska
maffian, d. v. s. de kretsar som under Mazaryks och Benesjs mer eller
mindre osynliga och avlägsna ledning arbetade för tjeckernas
frigörelse. Detta var för Hodza så mycket lättare, som han länge hyllat
panslavistiska idéer och de tjeckiska ocli slovakiska språken dessutom
äro mycket nära besläktade. Hodza vanns för tanken på en
tjeckoslovakisk eiilietsstat, och genast vid omstörtningen efter kriget blev
han Tjeckoslovakiets fullmäktig i Budapest. Även under de
efterföljande krigiska förvecklingarna i Ungern tjänstgjorde den forne
ungerske parlamentsledamoten som Tjeckoslovakiets sändebud. Han
invaldes i den första tjeckoslovakiska nationalförsamlingen som
representant för det slovakiska nationella agrarpartiet och har sedan
dess haft säte i deputeradekammaren i Prag. Sedermera valdes han
bl. a. till president för den s. k. gröna internationalen, d. v. s. den
ganska efemära organisationen för bondepartierna i Europa. Innan
Hodza den 5 november 1935 blev ministerpresident, hade lian varit
ledamot av sju tjeckoslovakiska regeringar, därav första gången i
kabinettet Tusar 1919. Han har förestått åtskilliga departement, de
flesta gånger jordbruksdepartementet men även departementen för
lagunifieringen, för handeln och för skolväsendet. Som
departementschef har han utfört sitt mest betydande arbete inom
jordbruksdepartementet, och det var under hans ledning, som den tjeckiska
225
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
