Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 25 mars 1938 - Tjeckoslovakiet och Milan Hodza
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens f rågor
enhetligheten, planmässigheten ocli målmedvetenheten det allt
förhärskande draget.
I sällsynt grad har Tjeckoslovakiet kunnat profitera av skickliga
politiker. De mest kända namnen för utlandet äro Thomas Mazaryk
och Edvard Benesj, presidenten-befriaren resp. den permanente
utrikesministern, som för två år sedan efterträdde Mazaryk som
statschef. Bägge voro en gång i tiden sociologiprofessorer, och de ha
utbildat en demokratisk ideologi säkerligen utan motstycke i någon
annan demokratisk stat efter världskriget. Utomlands kan man
knappast göra sig en föreställning om det fullkomligt enastående
deltagandet vid Mazaryks död ■— nära en million människor
defilerade förbi, när den gamle filosofen låg på lit de parade i Borgen, och
då kistan på en kanonlavett fördes till den lilla enkla
landskyrkogården i Lany, lågo hundratusenden på knä på gatorna. Mazaryk
blev för sitt folk icke blott statsgrundaren utan även profeten. Och
hans lärjunge från universitetet i Prag, Benesj, är hans kongeniale
efterföljare. Listan på de stora personligheterna i den så sjudande
vitala unga staten är emellertid icke uttömd med dessa bägge
portalfigurer. Den unge generalen Stefaniks insats vid befrielseverket var
kort men lysande. Och i inrikespolitiken ha personer som de tränade
ministerpresidenterna Svehla och Malypetr, den förre 1920-talets
starke samlingspolitiker och den senare under 1930-talet ett par
gånger konseljpresident samt f. n. deputeradekammarens talman,
spelat en utomordentligt stor roll. Mest betydande av
inrikespolitikerna är dock Milan Hodza, ministerpresident sedan 1935 och på
denna post den förste slovaken. Man kan t. o. m. fråga sig, om denne
icke för ögonblicket är en större tillgång för landet än Benesj.
Milan Hodza fyllde den 1 februari i år 60 år och blev därvid
föremål för enorma hyllningar i bela det slaviska Tjeckoslovakiet,
liksom i Lilla Ententens stater. De många officiella festligheterna
landet runt till hans ära ge en antydan om hans centrala ställning
i tjeckoslovakisk och mitteuropeisk politik överhuvudtaget just nu.
Hans karriär — så typisk för krigsårens omkastningar i den gamla
habsburgska stormakten — förtjänar därför några ord.
Milan Hodza är professor i modern slavisk historia vid
Koinensky-universitetet i Bratislava (Pressburg). Denna hans verksamhet
tillhör dock icke det mera betydelsefulla i hans liv. Mer än som
vetenskapsman var han känd som journalist och tidskriftsredaktör, innan
lian allt trägnare fick sysselsättning i regering-en i Prag. Efter
studier i Budapest, Wien, Siebenburgen och Tyskland framträdde ban
redan vid tjugu års ålder som en av slovakernas främste och
mest uppmärksammade publicister. Han var född inom det gamla
Ungern, och sin huvudsakliga publicistiska verksamhet förlade han
till Budapest, där hans veckotidskrift trots dess notoriska opposition
obehindrat kunde utges. I blodet hade han slovakernas kamp mot
magyarerna: hans fader, en protestantisk kyrkoherde och författare,
hade en gång i tiden varit en av slovakernas främste talesmän, ocli
farbrodern Michal Miloslav Hodza hade 1848 varit ledaren för slo-
224
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
