- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufemte årgången. 1938 /
198

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litauen — 20 år. Av Jonas Jablonskis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jonas Jablonskis

att erhålla ett lån, som skulle återbetalas med det kommande årets
linskörd. Själva transaktionen var antagbar för de engelska
firmorna, men de ställde sig tveksamma inför den unga statens
förmåga att hävda sin självständighet. När firmornas representant
på privat väg ville inhämta upplysningar, vände ban sig till en för
honom välbekant litauer och bad honom uppriktigt säga, vad han
ansåg om Litauens dåvarande ställning. »Jag anser den
utomordentligt säker», fick engelsmannen till svar, »vi ha inte betalt
några löner till våra militärer och ämbetsmän på flera månader.»
— »Vad menar Ni med det?» frågade engelsmannen förvånad.
»Precis vad jag säger. Fastän lönerna icke ha utbetalts har ingen
militär eller ämbetsman lämnat sin post. Tvärtom försaka de
tåligt och göra sin plikt med den största personliga uppoffring. Jag
vet icke vad som skulle hända i de stora staterna, t. ex. Frankrike
eller England, om militära och civila tjänstemän icke finge ut sina
löner, vore det så bara för två månader. Jag undrar, vad Ni för
egen del skulle svara på denna fråga! Om det icke strejkas hos oss,
så är det ett bevis för, att hela folket är övertygat om en ljusare
framtid. Alla lita på regeringen och arbeta icke så mycket för
pengar som för landets Aräl och för plikten mot sitt folk.»
Engelsmannen tog några drag ur sin pipa, tänkte ett slag och sade: »Ja,
Ni har rätt! Jag skall telegrafera detta till London.» Nästa dag
ingick svaret, att lånet från de engelska firmorna beviljades.

När det så småningom blev möjlighet till lugnt, arbete kom man
naturligtvis att ställa allt större krav på de statsanställdas
utbildning. Med tiden växte antalet av dem, som hade passerat olika
tjänstegrader och förvärvat nödvändig administrativ erfarenhet.
För tillfället utgör antalet statstjänstemän i Litauen e:a 35,000,
och på aspiranterna till ämbetsverken ställas lika stora krav som
i länder med gamla traditioner.

På det ekonomiska området har i första rummet jordbruket
blivit föremål för statens omsorger. Då man betänker, att icke
mindre än 84 % av landets befolkning ägnar sig åt jordbruket,
förstår man, att detta av sociala och ekonomiska skäl är av största
betydelse. Det skall icke förnekas, att det litauiska jordbruket
före världskriget var ytterst efterblivet. På detta område
igångsattes redan under den nya statens första år två reformer, som
beteckna en genomgripande förändring. Det var dels den s. k.
agrarreformen ocli dels byarnas utskiftande i olika småbruk.

198

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:28:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1938/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free