- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufemte årgången. 1938 /
196

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litauen — 20 år. Av Jonas Jablonskis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jonas Jablonskis

merade nationens i Vilna
församlade representanter Litauens
självständighet och därmed
förverkligades vad som uppfyllt alla
litauers hjärtan: förhoppningen att
det litauiska folket en gång måtte
kunna göra sig fritt från
främmande »beskyddare» och få bygga
upp ett eget rike.

Den unga staten fick genast
upptaga kampen för sin existens.
Kampen blev så mycket svårare,
som man ännu saknade icke blott
en utbildad armé, utan även vapen.
Det första kompani frivilliga, som
sattes upp, kunde blott utrustas
med några få gevär och patroner,
vilka i hemlighet inköpts från
tyska soldater och vilka utgjorde
en provkarta på olika modeller.
Från alla håll hotades man av
fiender. Från den retirerande tyska armén hade talrika desertörer
slutit sig till frigivna ryska krigsfångar och tillsammans med dem
bildat stråtrövaregrupper, som plundrade folket på deras sista
ägodelar. För att skydda sig för dessa marodörer tillbytte sig
bönderna av de hemvändande tyska soldaterna deras vapen emot
livsmedel och organiserade egna skyddskårer. På sina håll bildade
en del dylika skyddskårer s. k. »republiker». Den mest berömda
av dessa egenartade »republiker» var den i byn Perloja. Dess
skyddskår kunde icke blott rensa trakten från marodörer, utan var
även nog stark att motstå tiendens reguljära truppavdelningar.

De första fiender, som den nybildade reguljära litauiska armén
fick mäta sig med, voro de trupper, vilka organiserats av den tyske
generalen von der Goltz och sedan anfördes av den ryske
emigranten Bermondt-Avalow. Dessa hade en brokig sammansättning: de
bestodo dels av resterna av den tyska armén i Balticum, dels av
tillströmmande spillror av den forna tsaristiska armén samt av den
vilda soldatesk, som vi nyss skildrat. Från de tysk-baltiska
baronerna i Kurland fick denna armé ett verksamt understöd. Officiellt
förklarades, att armén ville skydda Balticum för rövare och bol-

196

Antanas Smetona, ordförande i
Litauens första lantdag, landets första
president 1919—1920, åter president fr. o. m.
1926, tidigare publicist och filosof.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:28:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1938/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free