Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Guldet, det internationella penningsystemets dilemma. Av Ivar Sundbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ivar Sundbom
prisskillnaderna för varorna icke bli större än de som normalt
betingas av transportkostnaderna, tagna i vidsträckt bemärkelse.
Då växelkurserna under sagda omständigheter äro fasta, riskerar
man att jämvikten i utrikeshandeln stores. De kapitalrörelser,
som bli nödvändiga för att utjämna betalningsbalanserna, kunna
i detta fall snarast betraktas som följder av ur jämviktssynpunkt
oriktigt satta växelkurser än som orsaker till varuhandelns
förskjutningar. Exporten från ett land drives upp och importen
hålles tillbaka, icke därför att landet önskar överföra kapital till
utlandet utan därför att den höga utländska växelkursen driver
varuhandeln i sagda riktning. Kapitalexporten blir blott en följd
av nödvändigheten att balansera transaktionerna med utlandet.
Att det ofta är fråga om icke önskade utländska kapitalplaceringar,
kan man se därpå, att kapitalfordringarna i stor utsträckning hållas
kortfristiga och icke, även när de växa ut till högst betydande
summor, konverteras i långfristiga placeringar. Trots att viktiga
grupper länder nu icke lia guldvaluta i officiell mening, har i
dessa kortfristiga kapitalförflyttningar guldet kommit att spela
en oerhörd roll. Det paradoxala i situationen är att guldet kanske
betyder mera nu än under ett fullt utbildat internationellt
guld-myntfotsystem.
III.
I de senare årens penningpolitik lia de s. k. valutafonderna
kommit att intaga en central plats. Den engelska fonden arbetar i
stort sett efter följande schema. När kapital inströmmar i landet,
uppköper fonden guld och valutor och säljer skattkammarväxlar
i motsvarande grad. Då kapital går ur landet, säljer fonden
följaktligen guld och valutor ocli köper upp skattkammarväxlar.
Verkan härav blir att bankernas kassabehållning blir oberörd av
kapitalrörelserna. Kreditvolymen i landet blir varken större eller
mindre genom kapitalets rörelser. Syftet är just att neutralisera
deras verkningar. Bank of England medverkar i denna politik
genom att köpa guld av fonden och ställa sterlingvaluta till dess
förfogande. År 1936 t. ex. övertog banken 65 milj. pund från
fonden och 60 milj. överfördes i kortfristiga säkerheter från Issue
Department till fonden, varjämte fonden krediterades för 5 milj.
i kontanta medel.
I Förenta Staterna har en delvis annan metod kommit till
användning, som är intressant ur svensk synpunkt, emedan den är
176
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
