Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Guldet, det internationella penningsystemets dilemma. Av Ivar Sundbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Guldet, det internationella penningsystemets dilemma
rande växelkurserna måste man alltså betala med eftergifter i
fråga om de inhemska prissystemens stabilitet.
Vilka egenskaper känneteckna då den fria valutan? Som redan
framhållits får den sin karaktär genom den penningpolitik, som
bedrives. Är målet att hålla den inhemska prisnivån oförändrad,
så måste man i fråga om växelkurserna taga konsekvenserna, även
om man tack vare rikliga reserver av utländska betalningsmedel
har möjlighet att också dirigera valutakurserna. Skall valutan
verkligen vara fri, så måste man ha möjlighet att i vissa
situationer kunna ändra på växelkurserna. Med hänsyn till det
grundläggande programmet om prisnivåns stabilitet är en viss rörlighet i
valutakurserna oundgänglig. Inträder t. ex. en försämring i
inkomsterna på ett lands export genom prisfall på världsmarknaden,
så kan man genom att höja den utländska valutans värde ge
exportnäringarna kompensation för prisfallet och underlätta
strävandet att bringa betalningsbalansen i jämvikt. Omvänt erbjuder
naturligtvis den fria valutan möjlighet att motverka inhemska
prisstegringar ocli uppkomsten av överskott i varubytet, för vilka
placeringssvårigheter i utlandet på längre sikt föreligga, genom
lämpliga sänkningar i de utländska växelkurserna. Tack vare
denna rörlighet i kurserna komma olikheter i ländernas prissystem,
som vid fasta växelkurser måste utlösa förändringar i
varuhandeln, icke att så starkt framträda som störningsorsaker. Funnes
ej några transportkostnader, skulle priserna, omräknade efter
respektive länders växelkurser, ligga på samma höjd överallt.
Den fundamentala skillnaden mellan förkrigstidens guldvaluta
och en fri valuta av ovan anfört slag ligger alltså däri, att den
förra kan hålla växelkurserna konstanta tack vare möjligheten att
anpassa prisnivån och att den senare kan hålla prisnivån stabil
tack vare möjligheten att variera växelkurserna.
II.
Risken med att under skiftande konjunkturer hålla
växelkurserna stabila vid en dirigerad valuta ligger framför allt däri,
att det internationella prissystemet genomgår starkare
förskjutningar, som i sin tur påverka varubytet mellan länderna. Om
växelkurserna kunna förändras i motsvarande grad som
prisnivåerna skulle verkningarna icke bli så omfattande. Omräknade
efter resp. länders växelkurser skulle som vi tidigare påpekat
175
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
