Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 23 febr. 1938 - Redigeringen av den nya psalmboken. Av Bror Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
nes yttrande, som är det mest anmärkningsvärda. Skall man fatta
saken så, att författareregistret väl är stadfäst i den meningen, att
det hädanefter med nödvändighet hör med till den svenska
psalmboken, men icke fixerat på samma sätt som psalm texten? Det vore
önskvärt, att ett svar lämnades på denna fråga, ty det är första
gången en normalupplaga av psalmboken försetts med
författare-register. Frågan har därigenom fått en principiell betydelse.
En annan fråga är, om dateringarna skola räknas med till den
stadfästa psalmboken. Eftersom de ingå i normalupplagan, kan man
lätt draga denna slutsats. Men det är önskvärt, att full frihet finge
råda på denna punkt. Lämpligheten av dateringar under psalmerna
är ifrågasatt såväl av undertecknad som av Algot Werin i de
citerade inläggen. Under alla omständigheter måste krävas, att
dateringarna skola vara riktiga, d. v. s. riktiga så långt nuvarande forskning
medger. Dateringarna måste också följa klara principer. Man kan
antingen tänka sig, att man anger tiden för det första trycket eller
det år då psalmen först omnämnes i arkivaliskt eller annat material.
Principen om tryckår är omöjlig att genomföra för fornkristna och
medeltida psalmer, principen med tillkomstår är, som lektor
Liedgren framhållit i Nya Dagligt Allehanda den 9 februari i en
upplysande artikel med anledning av undertecknads kritik, mycket
vansklig. Under sådana omständigheter förefaller det naturligare att i
editioner, avsedda för gudstjänst- och andaktsbruk, icke medtaga
några dateringar, eftersom dessa i många fall kräva utförligare
reservationer än som lämpligen kunna införas. I den nya psalmboken
tyckas för övrigt dateringarna ingalunda vara gjorda efter någon
klar princip utan ånge än det presumtiva första trycket, än det
presumtiva tillkomståret.
Hittills har diskussionen rört sig om mera perifera ting, om
författareregister och dateringar. Då man ser bristerna här, frågar man
sig emellertid, hur det förhåller sig med psalmtexterna, om de ha
redigerats med tillräcklig omsorg och erhållit en tillförlitlig
gestaltning. Det är nog icke omöjligt att peka på ställen, där den Wallinska
psalmbokens text förvanskats, alltså icke avsiktligt ändrats. Så
måste väl vara fallet med N. Psalmb. 586: 2 (Wallin 484: 2), där det
heter: jag vet, att du så nådelig av dem som voro givna dig ej någon
har borttappat; blödde, dödde... Detta är formellt otympligt. Den
Wallinska psalmboken har det syntaktiskt och innehållsligt
riktigare: jag vet, att du, som nådelig av dem som voro givna dig ej
någon har borttappat, blödde, dödde ...
Här reser sig nu åter en principfråga: skola misstag och
avvikelser av detta slag betraktas som stadfästa? Man får hoppas, att så
icke skall vara fallet. Det finns i den nya psalmboken tillräckligt
med diskutabla ändringar i äldre psalmer, vilka nu väl äro
ofrånkomliga och för vilka man endast av lojalitet böjer sig. Det vore
beklagligt, om vi inte skulle kunna komma ifrån åtminstone oavsiktliga
förvanskningar i gamla psalmtexter.
Då den nya psalmboken stadfästs, gjorde statsrådet Engberg, med
154
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
