- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufemte årgången. 1938 /
96

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Gymnasiets problem. Av Ingemar Düring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Vid en jämförelse måste naturligtvis hänsyn tagas främst till
de vanligaste ämnesgrupperna på det differentierade gymnasiet.

Iögonenfallande är det sänkta timtalet på realgymnasiet för
kristendom, tyska och historia; liksom varje förslag som innebär
reducering av ett ämnes timtal kommer även detta att väcka
protest. Var och en, som noga genomtänkt arbetsplanen för en
gymnasielinje med markerad matematisk-naturvetenskaplig
inriktning, känner emellertid till vilka svårigheter som här resa sig.

Ökningen av latinets timtal avser att ge rum för en översikt
av antik fornkunskap. Undervisningen i tyska i tredje och fjärde
ringen av latin och realgymnasiet bör uteslutande ägnas åt
läsning av tysk text. Timplanen utgår från den förutsättningen att
tyska är grundspråket. På reallinjen bör möjlighet finnas att
tillvälja franska; vederbörande måste då avstå från undervisning i
ett annat ämne, förslagsvis geografi.

Kurserna skulle på de olika linjerna inriktas något olika mot
de studiemål som avses. Den humanistiska inriktningen på
latinlinjen skulle motsvaras av en mer mot rent socialt-praktiska mål
syftande undervisning på den nyspråkliga linjen, och på
reallinjen skulle givetvis matematik och naturvetenskaperna stå i
centrum. I ämnet filosofi t. ex. borde man på latinlinjen ägna
avsevärd tid åt de i egentlig mening filosofiska problemen, på den
nyspråkliga linjen finge man nöja sig med en orientering i denna
del av ämnet, och på reallinjen skulle huvudvikten helt läggas på
psykologien. En motsvarande differentiering finge man
genomföra med flera av schemats ämnen. Med full avsikt ha ämnena
filosofi-psykologi och biologi upptagits som obligatoriska på alla
linjer; självfallet finge undervisningen i biologi läggas helt olika
på de tre linjerna.

Av största vikt är att kunskapsfordringarna på alla linjerna
avvägas så jämnt som möjligt. Jag vet att detta skorrar i öronen
på många, men jag är krass nog att hävda, att om av tre i stort
sett mot samma slutmål — vare sig det är studentexamen eller
avgångsbetyg — förande linjer, en får rykte om sig att vara
»lättare», så drar den ungdomen till sig, och detta ofta till skada för
de unga själva.

En viss jämnhet nås genom avvägning av skrivningarna. På
latinlinjen skulle man skriva svenska, latin och franska (engelska
valfritt), på den nyspråkliga linjen svenska och tre främmande
språk, på reallinjen svenska, engelska, matematik och fysik.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:28:35 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1938/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free