Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 20 jan. 1938 - Konstantin Päts - Brittiska imperiets försvarsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor-
igen. Under partistatens tid — numera äro de gamla partierna
förbjudna — tillhörde han det estniska bondepartiet, landets största
parti oeh till sitt kynne folkligt konservativt. När folket vid
folkomröstning år 1934 demonstrativt anslöt sig till och godkände
frihetskämparnas mot parlamentsväldet riktade författningsförslag,
avlöste Päts — som var gynnsamt stämd för detta — Tönison som
regeringschef. Omständigheterna ledde till, att just lian sedan kom
att kväva frihetskämparnas revoltförsök och därefter utplåna denna
organisation. Han blev pacifikatören, som frigjorde sig från det
gamla partiväsendet och med folkets stöd i referendum genomdrev
den nu ikraftträdda författningen och därigenom länkade Estlands
utveckling in i — som man får antaga — normala lagenliga former,
om än med något stramare tyglar på folkrepresentationen och
folkmakten än tidigare. Hans diktatur har fyllt den mission, som var
en romersk diktators: att vara en exceptionell åtgärd i ett
exceptionellt läge till ordningens återställande. När han nyårsnatten talade
till det jublande folket, kan man icke förundra sig över att han, trots *
att han härdats under alla en frihetskämpes lidanden, för
ovanligbetens skull darrade på rösten — ty för andra gången i sitt liv stod
han vid målet.
Om några kunna utpekas som befriare 1918—1920 i de tre baltiska
småstaterna, Estland, Lettland och Litauen, så är det Konstantin
Päts, Karlis Ulmanis och Antanas Smetona. Under de tre ländernas
första, ultrademokratiska period fingo dessa tre prominenta
personligheter helt eller tidvis träda tillbaka. Men när svårigheterna
började växa dessa stater över huvudet, ha de var och en i sitt land
åter trätt fram som de starka och samlande männen: Smetona som
Litauens diktator från 1928, Ulmanis som Lettlands diktator från
1934 och Päts som sitt lands riksföreståndare från 1934 ocli kanske i
år som dess förste president. Sammanställningen är av intresse, inte
bara med hänsyn till parallelliteten utan även som belysning av
personlighetens roll även i vår »materialiserade» tid.
Brittiska Imperiets
förs var sproblem.
Omkring en fjärdedel av vår planets landyta
tillhör den säregna statsbildning, som går under
benämningen Brittiska Imperiet eller the British Commonwealth of
Nations. De anslutna områdena i Amerika, Afrika, Asien och
Australien med över 430 milj. människor, grupperade i kejsar-,
kunga- eller furstendömet dominions eller kolonier, protektorat
eller mandat, verka överväldigande gentemot det ursprungliga
moderlandet i Europa med dess omkr. 49 milj. De förenade staterna
i Brittiska Imperiet hava en långt driven självstyrelse — därest
de icke äro helt suveräna, ehuru under brittisk ledning — och de
äro inbördes i väsentliga avseenden från varandra fristående
statsbildningar. Den ytlige iakttagaren, som väl förstår möjligheterna
för fortvaron av en sådan statssammanslutning som Nordamerikas
förenade stater, ja möjligen även av Sovjetstaternas federation, kan
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
