Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 20 jan. 1938 - Konstantin Päts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor-
konstitutionella nydaningsinsats även på många andra områden
utfört ett utomordentligt initiativrikt arbete, förtjänar en närmare
presentation.
Det ligger något symboliskt i att Päts, vilkens eget liv på det
intimaste är förknippat med de viktigaste händelserna i Estlands
frihetshistoria, är född den 24 februari 1874 — samma dag år 1918
proklamerades Estlands frihet, och den 24 februari firas såsom
esternas nationaldag (och dag för förestnande av tyska, ryska och andra
främmande släktnamn). Han är bördig från Sydestland, vilket
anses som de estniska begåvningarnas vagina gentium. Han studerade
vid Dorpats juridiska fakultet, där hans begåvning tilldrog sig
uppmärksamhet; efter ett skriftligt arbete på den romerska rättens
område uppmanades han att gå den vetenskapliga banan och
specimi-nera för professur vid universitetet. Hans intressen drogo honom
dock åt annat håll. Från sin fader hade han ärvt hågen för offentlig
verksamhet — fadern var jordbrukare och hade gjort sig känd som
folkledare, bl. a. när han i spetsen för en bondedelegation framfört
folkets klagan i Petersburg över godsägares övergrepp.
Redan i skolåldern visade Päts stort intresse för esternas
nationalitetsrörelse. År 1901 beslöt en grupp estniska publicister, däribland
blivande statsäldsten J. Teemant och nuvarande kultusministern N.
Kann, att i Reval (Tallinn) grunda en ny estnisk tidning, »Teataja».
Päts, som lämnat universitetet, blev företagets både själ och
chefredaktör. Med utgivandet av »Teatajas» första nummer inledde han
sin kamp för en ljusare framtid åt det estniska folket. Vid denna tid
voro esterna undertryckta särskilt i städerna, där tyskarna spelade
den utslagsgivande rollen och det tyska språket förhärskade.
»Teataja» inriktade sin strid mot den tyska övermakten. Päts
organiserade ej blott de bildade esterna utan även det breda folkets massa.
År 1904 ledde lian i Reval valslaget, som slutade med esternas seger
över tyskarna. Denna esternas första stora nationella framgång
utlöste jubel i hela landet och efterföljdes snart av liknande segrar i
andra städer. Till Revals förste borgmästare efter segern måste dock
av taktiska skäl en ryss väljas, ty eljest befarade man att de ryska
myndigheterna skulle vägra sin sanktion. Som den ryske
borgmästarens biträde installerades emellertid Päts. Inom några månader
förvandlades det utpräglat tyska Reval till en estnisk stad.
Redan år 1905, när den ryska statsmakten var nödstadd ocli den
revolutionära andan flammade över hela Ryssland, uppställde Päts
kravet på autonomi åt Estland och var outtröttligt verksam härför.
Men revolutionen undertrycktes i blod och Estlands frihetsledare
sågo sig tvungna att fly. Päts lyckades passera gränsen och begav
sig till Schweiz; av den till Estland utsända ryska straffexpeditionen
dömdes han in contumaciam till döden. Fem år måste lian tillbringa
i utlandet som flykting, först i Schweiz och senare, under falskt pass,
i Finland. Trots att Päts måste utstå en politisk emigrants alla
lidanden lät han icke sitt mod nedslås. Från Finland organiserade han de
i Petersburg boende estniska litteratörerna ocli kunde med deras
66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
