Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Utrikesnämnd eller utrikesutskott? Av Fredrik Lagerroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fredrik Lagerroth
avklippt förbindelserna. De vända, liar det sagts, ryggen åt
riksdagen. Som kontrollinstitut har nämnden tämligen misslyckats.
Den är, vitsordas det, väl så påpassad av regeringen som
regeringen av nämnden. Förgäves liar tidigt yrkats — yrkandet
påminner osökt om de ofrälse ståndens betänkligheter mot 1617 års
RO —, att nämnden skulle tillåtas hålla enskilda sammankomster
under egen ordförande för att på egen hand »knäcka» frågorna,
innan rådplägningen med regeringen tar vid. Man har hyst
betänkligheter mot att regelbinda konungens verksamhet utöver vad
redan skett genom regeringsformens bestämmelser om statsrådet.
Under sådana förhållanden är det icke underligt att tanken på
ett utrikesutskott av samma självständiga typ som andra
ständiga utskott åter kommit till heders. Varningarna för en ny
frihetstid ha till sist blivit fåfänga. Betänkligheterna lia mestadels
haft sin grund i svårigheterna att skaffa ett sådant utskott
tillräckligt mycket att göra. Man har sett sig 0111 i grundlagarna och
konstaterat, huru många utskott ur skilda aspekter behandla
ut-rikesfrågor — konstitutionsutskottet granskar utrikes
statsrådsprotokoll, statsutskottet bereder tredje huvudtiteln,
bevillningsutskottet och lagutskotten resp. tull- ocli lagkonventioner, andra
ärenden att förtiga — och reflekterat på möjligheten att överföra
åtminstone de två förstnämnda till det nya utskottet. Till sist
drog man sig dock att fortsätta den omläggning av
utskottsväsendet ur sakliga synpunkter, som redan som resultat avsatt ett
jordbruksutskott, ett andra lagutskott och budgetarbetets
fördelning på tre utskott, och lät utrikesutskottet åtnöjas med vad förut
varit en bisyssla för konstitutionsutskottet: att utreda från plena
remitterade frågor, som angå rikets förhållande till främmande
makter och ej tillhöra annat utskotts behandling. En
överflyttning dit av utrikes dechargefrågor liade dock varit i bästa
överensstämmelse med frihetstida traditioner. Vid 1726—27 års
riksdag överflyttades nämligen granskningen av utrikes rådsprotokoll
från sekreta deputationen till vårt utrikesutskotts rätta
föregångare, mindre sekreta deputationen.
Ur det dilemma, vari konkurrensen mellan utrikesnämnd ocli
utrikesutskott tidigare försatt de liberale, redde sig de eller deras
efterföljare 1936 på så sätt att de bejakade båda. De, som i
konstitutionsutskottet sade nej till utrikesutskottet och yrkade på en
reformering av utrikesnämndens arbetsformer, voro högermän.
Utrikesnämnd och utrikesutskott skola existera sida vid sida ocli
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
