Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Dagens frågor 12 dec. 1937 - Irland kastar loss. Av E. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
Mycken strid har stått kring- den delvis fascistiska National
Association of Old I. R. A., som kräver ett radikalt brytande av
förbindelserna med Eng-land. Fascistiska tendenser sakna dock,
åtminstone f. n., alla chanser i fristaten; emellertid deltar 0’Duffys brigad
som bekant i spanska inbördeskriget på Francos sida. I parlamentet
fordrade ledaren för Irish Christian Front, Mr Patrick Belton, att
Franco skulle erkännas och understödjas. Men Dail Eireann
godkände med stor majoritet noninterventionsöverenskommelsen. Före
omröstningen förklarade De Valera, att han avskydde kommunismen
och ansåg fascismen, om än ej lika dålig, som ett förtvivlat
alternativ. Han hoppades att fristaten — en gammal katolsk demokrati —
aldrig skulle behöva ställas inför valet mellan dessa bägge
ytterlighetsriktningar. Finansministern Mr Mac Entee yttrade, att det för
fristaten i händelse av en europeisk konflikt var omöjligt att avvärja
ett luftanfall, ja, att bevara blotta skenet av neutralitet.
I samband med valen antogs vid folkomröstning en ny författning
för fristaten. Denna bestämmer att fristatens namn skall förändras
till det gaeliska Eire. Eire skall omfatta hela ön, men »pending its
territorial integration» skall lagstiftningsmakten t. v. blott sträcka
sig till den nuvarande fristatens gebit. Eire skall vidare vara en
republik och i den avhyste generalguvernörens ställe skall sättas en
på sju år folkvald president. Presidenten behöver ej vara född i
landet — De Valera är som bekant född i Spanien. Hittills har den
av parlamentet valde premierministern varit ett slags faktiskt
»statsöverhuvud». Trots att mycket agitation utvecklats för senatens
avskaffande skall tvåkammarsystemet bibehållas; senaten (Seanad
Eireann) och underhuset (Dail Eireann) bilda tillsammans
nationalförsamlingen (Oireachtas). Senaten består av 49 enligt
yrkeskategorier valda och 11 av premierministern förordnade ledamöter.
Presidenten kan upplösa Dail Eireann. Adel och ordnar äro förbjudna.
Privatförmögenheten åtnjuter konstitutionell garanti. Den
romerskkatolska kyrkan är statskyrka — något som knappast kan underlätta
den åtrådda föreningen med Ulster. Trots att nästan hela folket blott
talar engelska, har gaeliskan upphöjts till första officiella språk.
Författningsrevisionen har till syftemål haft att skaffa Irland en
»external association» i förhållande till Storbritannien. I den nya
författningen nämnes varken den brittiske konungen eller det
brittiska imperiet med ett ord. Det talas blott allmänt om utländska
förbindelser, som blott kunna bestå eller inledas på grundval av
likaberättigande. Men Irland har icke mält sig ut ur imperiet.
Med den nya författningen har Irland tillägnat sig de rättigheter
och förmåner, som f. n. äro politiskt och praktiskt uppnåeliga.
Frågan om Ulsters införlivande torde falla mer på Ulsterbefolkningens
vägran att låta Eire »majorisera» sig än på Englands hållning. Och
rätten till vissa marina stödjepunkter är för England av oeftergivlig
strategisk vikt. Det finansiellt svaga Irland kan näppeligen i hast
skaffa sig en för sin integritet nödvändig flotta, och en främmande
makts ockuperande av Irland under en konflikt vore för England den
767
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
