Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Dagens frågor 12 dec. 1937 - Odium academicum. Av —s— - Irland kastar loss. Av E. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
exklusivitet finnes dock även på många andra håll — man kan härvid
blott nämna vissa »skolor» inom historien, jurisprudensen och
filosofien; den offentliga pressdiskussionen i Dagens Nyheter i våras
rörande en doktorsavhandling var den kanske pregnantaste
illustrationen till den ofördragsamhet, som kan ingå i det vetenskapliga arbetet
och som nog ej alltid är ett enbart sublimt uttryck för ett hänsynslöst
sanningssökande.
Även »lokalpatriotiska» motiv spela ej sällan in i vetenskapliga
mellanhavanden. Förr var det huvudsakligen motsatsen Uppsala—
Lund man hörde talas om; nu är det snarare de gamla
statsuniversiteten, vilka såsom beati possidentes g-öra front mot de fria
högskolorna; de ha t. ex. gjort allehanda invändningar eller reservationer
i fråga om beviljande av examensrättigheter åt de fria högskolorna
o. d. Man har svårt att i dylikt se annat än oberättigad misstro och
missaktning. Men man kan också ibland möta en motsvarande
ani-mositet från en yngre högskolas sida mot en äldre. Som exempel kan
anföras det sällsynt ovederhäftiga och osympatiska angrepp, som en
från en fri högskola utgången högskoleprofessor nyligen riktade mot
minnet av en för många år sedan bortgången storman vid Uppsala
universitet och för övrigt mot en bel generation av förtjänta lärare
vid denna högskola.
På en utomstående gör denna mentalitet hos vissa kretsar inom vår
vetenskapliga värld ett skråmässigt intryck. Man frågar sig, vad
det tjänar till att orda om nordiskt samarbete eller internationellt
samarbete inom vetenskapen, om man med olika medel isolerar sig
från dem, som tjäna vetenskapen inom det egna landet? På en del
håll synes man ha kommit oroväckande långt bort från det på en
gång storslagna och ödmjuka akademiska bildningsideal, som varit
ledstjärnan för universitetens verksamhet under deras stora tider.
»Världsanden verkar genom mänskokrafter, och av det spridda ringa
fogar ban rned konsterfarna händer hop det stora», sjöng Esaias
Tegnér i en av sina mest inspirerade och inspirerande dikter. Och
Harald Hjärne formulerade en gång sin uppfattning om den
akademiska verksamheten så, att denna »icke består i att giva och mottaga
en med ofelbarhetsanspråk beväpnad undervisning från ovan, utan i
samverkan efter olika förmåga och under växlande ledning för det
ömsesidiga kunskapssträvandets framgång». Det är traditioner som
förplikta. -—s—.
Den irländska fristaten fortfar att vara det brittiska
imperiets sorgebarn. De oroligheter och attentat längs
gränsen mot Ulster, som den engelske konungens besök i Belfast i
somras utlöste, sprängningen med dynamit på kröningsdagen av
Georg II:s staty i Dublin, fristatens beslut att samtidigt hålla sig
borta från imperiekonferensen — allt detta vittnar om den
permanenta spänningen mellan den unga fristaten å ena sidan och
Storbritannien resp. Ulsterprovinsen å den andra.
Bland de engelska dominions intar den irländska fristaten en hi-
764
Irland
kastar loss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
