Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Konjunkturer och konjunkturpolitik i U. S. A. Av Klas Böök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konjunkturer och konjunktur politik i U. S. A.
en Reserve-bank och låna på dem». Vidare mildrades
marginal-täckningshestämmelserna vid börsaffärer. Sedan februari 1936
hade vid köp av aktier fordrats en kontant inbetalning på 55%
av köpesumman; från och med november månad i år behöver
endast 40 °/o erläggas kontant.
Då kursreduceringar och prisfall ej hejdades genom dessa
åtgärder, började från några håll ett krav resas att guldpriset skulle
höjas, med andra ord att dollarn skulle deprecieras. Gällande
lagar möjliggöra för regeringen att höja guldpriset från nu
rådande 35 till 41,40 dollar per uns. Detta skulle reducera dollarn
från 59 %> till 50 %> av den före 1933 gällande guldpariteten. En
dylik åtgärd, företagen utan att vara motiverad av stark yttre
press på valutan, omfattande guldutströmning eller kraftig
passi-visering av handelsbalansen, skulle givetvis innebära, att
upprätthållandet av en bestämd valutaparitet fullständigt hade
underordnats den interna konjunkturpolitikens momentana krav.
Ingenting tyder emellertid på, att regeringen överväger ett dylikt steg.
Tvärtom har den sista tidens händelser tämligen entydigt givit
vid handen, att myndigheterna i stor utsträckning upphört med
försöken att uteslutande med hjälp av monetära medel stimulera
näringslivet, och i stället inrikta sin uppmärksamhet och sina
ansträngningar på den punkt, som i den nuvarande situationen torde
få anses vara den avgörande, nämligen investeringsverksamhetens
omfattning.
Av största betydelse härvidlag torde det program vara, som
Roosevelt framlagt för kongressen vid den nu pågående extra
sessionen, och som går ut på att främja bostadsbyggandet.
Programmet innebär, att mellan 3 och 4 miljoner nya bostäder skola
iordningställas under de närmaste fem åren till en kostnad av mellan
12 och 16 miljarder dollar. Detta belopp är avsett att ställas till
förfogande ur privat källa, men för att intressera det privata
kapitalet skall regeringen söka åstadkomma nedsättning av
kostnaderna för finansiering av husbyggandet. Blivande husägare skola
i vissa fall endast behöva betala 10 °/o av husets värde kontant,
i det att 90 % kommer att kunna erhållas i form av
inteckningslån. Dessutom skola ett antal nya inteckningsinstitut bildas, till
vilkas disposition regeringen omedelbart kommer att ställa 50
miljoner dollar; på basis av detta belopp beräknas
intecknings-lån på 1 miljard dollar kunna beviljas. Detta program har
erhållit ett gynnsamt mottagande, kanske ej så mycket på grund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
