Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Konjunkturer och konjunkturpolitik i U. S. A. Av Klas Böök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klas Böök
Med utgångspunkt i den kamp beträffande tarifferna, som
pågått mellan regeringen och de stora gas- och elektricitetsbolagen,
samt framför allt mot bakgrunden av de försök, som gjorts från
statsmakternas sida för att reglera och kontrollera viktiga
grenar av näringslivet, i första hand börs- och penningväsendet, har
man i samband med bakslaget på aktiemarknaden på många håll
talat om en statsinterventionens kris. Från denna synpunkt ser
man orsaken till omslaget praktiskt taget uteslutande i en
vacklande tro på statsmakternas förmåga att framkalla och
vidmakthålla ett »naturligt» och »normalt» konjunkturuppsving. I den
mån konjunkturuppgången efter 1931—32 års depression anses
hava varit ett resultat av regeringens åtgärder, leder ett dylikt
betraktelsesätt till en fruktan för en ny, djup, långvarig och
oundviklig" depression. Att inställningen inom mycket betydande
kretsar verkligen är denna, torde bevisas av bl. a. det förhållande,
att de olika försök att bromsa de senaste månadernas nedgång
inom näringslivet, som gjorts av regeringen, haft så ytterst ringa
effekt.
Dessa försök kunna anses hava inletts i slutet av augusti, då
Federal-Reserve-banken i New York sänkte sitt diskonto från 1 V->
till 1 °/o. Denna åtgärd, som av allt att döma i första hand var
avsedd att stödja marknaden för statsobligationer, vilkas kurser
varit fallande sedan mitten av augusti, markerar den
omsvängning i regeringens ekonomiska politik, varom ovan talats. I
mitten av september togs det andra steget på denna väg. 300
miljoner dollar i guld frigjordes nämligen från den inaktiva
guldfonden, vilket innebar, att bankerna befriades från
skattkammar-växlar till motsvarande belopp och i stället fingo sina
kassareserver, vilka kunna tjäna som bas för en utvidgning av
kreditgiv-ningen, ökade. Samtidigt kungjordes, att centralbanksystemet
skulle vid behov och »i tillräcklig utsträckning» köpa statspapper
på öppna marknaden för att därigenom förhindra en åtstramning
på penningmarknaden. Därigenom hade den monetära politiken
ställts i en expansionistisk, allmänt ekonomisk politiks tjänst.
Under oktober vidtogos två åtgärder av samma karaktär.
Bestämmelserna angående de papper, som skulle anses
rediskonter-bara, reviderades, så att, som en amerikansk finanstidning något
drastiskt uttrycker det, »fordringar på växlar vid diskontering
och vid upplåning i centralbankerna ha minskats till den grad,
att bankerna numera kunna rulla ihop sina mattor, bära dem till
736
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
