Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Konjunkturer och konjunkturpolitik i U. S. A. Av Klas Böök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konjunkturer och konjunkturpolitik i U. S. A.
skilt på råvarumarknaderna och i stor utsträckning under
intryck av det engelska rustningsprogrammet. Aktiekurserna gingo
i höjden, och den industriella produktionen utvidgades i rask takt,
För Förenta staternas del kan man från juni 1936 till början av
april 1937 räkna med en uppgång av råvarupriserna med
närmare 40 %>, av medelkurserna för industriaktier med omkring 25 °/o
och av industriproduktionens volym med nära nog 20 %>. Denna
utveckling betraktades med oro av myndigheterna, vilka voro
angelägna om att ej låta högkonjunkturen fortskrida okontrollerad.
Särskilt den delvis ganska omfattande spekulationen på
råvarumarknaderna och börshaussen betraktades som allvarliga
företeelser. Risken för en inflationistisk utveckling syntes ökad, och
då centralbanksstyrelsen i slutet av januari beslöt att på nytt
skärpa reservfordringarna, hade den säkerligen de föregående
månadernas företeelser på varu- och värdepappersmarknaderna
för ögonen, ehuru deras beslut officiellt motiverades med
förhållandena på penningmarknaden i praktiskt taget samma ordalag
som vid föregående tillfälle. De nya bestämmelserna trädde i kraft
i två etapper den 1 mars och den 1 maj.
Då bankerna skulle anpassa sig efter den nya situationen,
tvingades de att minska sin behållning av statspapper. Resultatet
blev en nedpressning av kurserna för guldkantade obligationer,
som hotade att hindra fortsättandet av »de låga räntornas
politik», vilken de monetära auktoriteterna sedan 1932 bekänt sig till.
Huvudsakligen av denna anledning ingrep centralbanksstyrelsen
i april månad och köpte, för att möjliggöra för bankerna »en
ordnad anpassning» till de nya reservbestämmelserna, för omkring
100 miljoner dollar statsobligationer i öppna marknaden. Till
detta beslut bidrog också den omständigheten, att bankerna i
New York och Chicago visade sig hava förhållandevis större
svårigheter att möta de nya kraven än de övriga bankerna, emedan
dessa senare i stor utsträckning voro tvungna att anlita sina
tillgodohavanden i New York- och Chicago-bankerna för att skaffa
sig tillräckligt stora behållningar i centralbankerna. Köpen av
statspapper voro även avsedda att utjämna dylika skiljaktigheter
i belastningen på bankerna de olika distrikten emellan.
Denna åtgärd har blivit föremål för skarp kritik, emedan den
ansågs vittna om brist på konsekvens i penningpolitiken.
Kritiken torde ej vara berättigad. Skärpningen av
reservfordringarna i mars ocli maj minskade affärsbankernas överskottsreserver
731
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
