- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufjärde årgången. 1937 /
706

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Reflexioner kring några norrlandsfrågor. Av Erik Kempe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Erik Kempe

Jordbraket spelar även i Norrland och främst i dess kusttrakter
en utomordentligt betydelsefull roll och bjuder på stora
utvecklingsmöjligheter. Enbart inom Västerbottens län uppgår
nyodlingen till c:a 1,600 hektar om året, och tillgången på lämplig
odlingsmark är riklig. Visserligen är detta jordbruk ännu i alltför
stor omfattning extensivt och skördarna pr arealenhet, bortsett
från potatis, mycket låga i jämförelse med riksmedeltalen. Men
upplysningen stiger för varje år, ocli gammal slentrian börjar
vika.

En julinatt i somras var jag ute och gick i en by i Västerbottens
kustland vid tiden för riksdagsmännens norrlandsresa. En
hemmansägare arbetade med höslåttern, fastän klockan led mot
midnatt. »Ja», sade ban, »vi bruka ju aldrig slå här förrän i
fruntimmersveckan, men jag har läst i tidningarna, att
riksdagsmännen uttalat sig nedsättande om jordbrukarna i Norrbotten,
därför att höskörden ett torrt år som detta inte redan är undangjord.
Nu kommer landshövdingen och riksdagsgubbarna förbi här i
morgon, och se jag vill inte ha något ovett.» Det kan ju hända,
att den lärdomen sitter i även i fortsättningen, men mycken
upplysning fordras ännu, ytterligare försöksgårdsverksamhet och
framställning av härdiga sorter av vallväxter och sädesslag,
lämpade för de speciella klimatiska förhållandena.

Ett stor antal arbetaresmåbruk ha skapats på sista åren. Jag
tror emellertid, att det är ännu viktigare att främja tillkomsten
av större jordbruk —• låt mig säga i storleksordningen 10—15
hektar odlad jord — där ägaren icke är alltför beroende av
skogsarbete. Tyvärr liar hemmansklyvningen, rotad i kärleken till
fä-dernetorvan, på många håll gått för långt, ocli det är viktigt att
på sådana ställen jordbrukarne få möjlighet att utöka sin
åkerareal. Där odlingsmark inte finns inom hemmansområdet, måste
bolagen ocli domänstyrelsen ställa sådan mark till förfogande.

Vad särskilt jordbruket i lappmarken beträffar, är det en
synpunkt, som jag vill framhålla. Där pågår för närvarande i
tämligen hastig takt en realisation av det gamla, överåriga ocli till
stor del skadade virkesförrådet. Arbetstillfällena i skogen äro
därför för närvarande synnerligen rikliga, men det är ingen
svårighet att förutse en mycket stark beskärning av dessa
arbetstillfällen inom jämförelsevis kort tid. Det är då av stor vikt, att
nyodlingen, när den tiden kommer, gått i hastigare takt än
befolkningstillväxten, så att lappmarkernas innevånare ha större ocli bär-

706

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:53 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1937/0714.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free