Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Dagens frågor 20 nov. 1937 - Ett makabert jubileum - Världshandelns framtidsutsikter — renässans eller stagnation? Av R. Sn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
med granna Potemkinkulisser. Världshistoriskt kan jubileet ej
förbigås. Men kunna våra socialdemokrater ha något intresse av att
vilseleda svenska arbetare, trots beblandelsen i Spanien? Bjöde icke
jubileet främst ett tillfälle att prisa vårt eget lands lycka att ha
förskonats från sovjetexperiment? Och hade inte tillfället varit lägligt
att unisont höja en kraftig protest, i humanitetsidealens namn, mot
den grymhet, som är Sovjetregimens arbetsmetod och som man ännu
åren före världskriget ej kunde tilltro framtidens Europa om, ej ens
dess lidande halvasiatiska del?
En sakkunnig man har nyligen
framkastat frågan, om det finnes
något område av det mänskliga livet, där motsättningen mellan lära
och leverne, mellan teori och praktik, är större och uppenbarare än
när det gäller våra dagars handelspolitik. Frågan är förvisso
berättigad. Det är icke mer än tio år, sedan den världsekonomiska
konferensen i Genève var samlad för att dryfta de hinder — numera nog
så harmlösa i våra ögon — som då reste sig för det internationella
varuutbytet och för att föreslå åtgärder för problemets lösning.
Resultatet är känt. Konferensen, sammansatt av de mest framstående
experter från industri, handel, offentlig administration ocli
ekonomisk vetenskap, voterade enhälligt ett det förträffligaste program,
innefattande bland annat en allmän nedskärning och förenkling av
tulltarifferna. Men redan innan depressionsårens järnnätter inbröto,
liade denna planta från det internationella orangeriet vid Lac Léman
begynt att vissna av brist på omvårdnad. Välmenande idealister,
stundom i framgångsrika affärsmagnaters gestalt, vilja gärna däri
se ett belägg för det ringa mått av visdom, varmed världen styres.
Det är kanske inte lätt att inför mängden av sig hopande prejudikat
rörande satsens aktuella giltighet söka vederlägga eller moderera
deras uppfattning; likväl är det så, att när teori och praxis ej
stämma överens, är det ej alltid praxis som är oriktig. Felet kan
också, åtminstone till dels, vara på teorins sida, ty vilket mänskligt
fel är vanligare än tankefelet?
Innan orsakerna till misslyckandet av dessa strävanden mot en
friare handel undersökas, kan det vara anledning att med några
siffror belysa de senaste årens utveckling. — Under åren 1932 till 1936
steg världens totala industriproduktion från 69 till drygt 111
procent av 1929 års volym, världshandelsvolymen däremot blott från 75
till 86 procent av 1929 års siffra. Detta visar alltså, att den
ekonomiska återhämtningen inom de olika länderna endast i mindre grad
avspeglat sig i stigande siffror för handeln mellan länderna. Under
den allra senaste tiden har visserligen klyftan mellan den inre
expansionen och utrikeshandeln i någon mån minskats, men alltjämt
torde handelsvolymen ligga ett stycke under 1929 års toppsiffra.
Emellertid synes denna företeelse icke vara något för det senaste
uppsvinget säreget. I »Vierteljahrshefte zur Konjunkturforschung»
671
Världshandelns framtidsutsikter
— renässans eller stagnation?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
