Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - De akademiska studiernas rationalisering. Av N. G. Hörner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De akademiska studiernas rationalisering
korligen ömsesidig. Mineralogi utan kristallografi går inte, men
om en fysiker i sin examen ville ta med kristallografi och
exempelvis viss mineraloptik, förefaller det tänkbart att detta skulle
kunna låta sig göra utan djupare inträngande i den stora speciella
mineralsystematiken.
För en arkeolog med stenåldern som specialitet borde det inte
sakna intresse att känna till de bergarter och mineral, varav de
gamla föremålen äro förfärdigade. Ännu viktigare, ja nästan
oumbärlig, är väl någon kvartärgeologisk orientering, medan det
däremot näppeligen vore god hushållning med tid och arbetsförmåga
att tränga in i strukturell eller kemisk geologi eller
fossilsystematik. Kanske kunde till och med en och annan geografiskt inställd
ortnamnsforskare ha intresse och nytta av en smula
kvartärgeologi.
Detta några stickprov på hur delar av nuvarande
examensämnet geologi med mineralogi skulle kunna komma till nytta som
inslag i grunden för specialstudier i andra ämnen. Skulle det å
andra sidan innebära någon fördel för geologen att få för sina
förberedande studier bryta ut och ta med delar av andra ämnen?
Skulle han vinna något på att utesluta fraktioner av nuvarande
examensämnen ?
Geografi och geologi ha ju så mycket gemensamt att jag på tal
om geologiens värde som bifack till andra ämnen inte ens ansåg
mig behöva påpeka dess värde för geografen. Att en geolog å sin
sida bör sitta inne med åtskillig geografisk kunskap och
erfarenhet är lika tydligt. Stora delar av geomorfologien skulle väl med
ungefär lika stor rätt, om än med något olika perspektiv, kunna
hänföras till vilket som lielst av de båda ämnena — och äro för
båda omistliga. Detta sagt som ett exempel på sådana läro- och
forskningsområden, som äro gemensamma för två »ämnen», och
exemplet påkallar givetvis av flera skäl uppmärksamhet vid en
examensreform av här påyrkad typ.
Också stora delar av den fysiska geografien i övrigt äro för
geologerna oumbärliga; kartografi är önskvärd, en och annan kan ha
nytta av ekonomisk geografi. Till etnologi och etnografi
gränsande delar av geografien, ocli stora delar av den humanistiska
geografien i övrigt, kunna däremot väl undvaras av geologen,
medan däremot etnografen, statistikern eller historikern för sin
specialutbildning saklöst borde kunna undvara mycket av de
geografiska riktningar som för geologen äro värdefullast.
655
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
