Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - De akademiska studiernas rationalisering. Av N. G. Hörner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N. G. Horner
ämnets avgränsning — blir väl i åtskilliga fall något ganska
godtyckligt. Skulle man då inte kunna luckra upp det nuvarande
ämnesbegreppet och ur olika ämnen ta ut större eller mindre,
lämpligt avrundade partier som i den mån de låta sig naturligt
ansluta till huvudämnet kunna som självständiga enheter
medtagas i exsimen. Med andra ord: smärre men flera betygsenheter,
och dessas sakliga gruppering kring huvudstudieriktningen.
Hur skulle reformen te sig i praktiken? Jag tar några exempel
från ämnen, som jag direkt eller indirekt haft någon beröring
med, även om kanske ännu mer slående exempel kunde fås från
annat håll — både inom humaniora och naturvetenskaper.
»Geologi med mineralogi» är inget skolämne, men studier i detta
ämne eller delar därav kunna vara av värde också för andra än
dem som utbilda sig till aktiva geologer. Den blivande geologen,
vilken gren av det vittomfattande ämnet han än sedan kommer att
specialisera sig pä, behöver förvisso grundläggande kunskaper om
ämnet i dess helhet, och goda skäl tala för att inget väsentligt skärs
bort från kandidatkursen. Men för en del andra studieriktningar
skulle partier av ämnet »geologi med mineralogi» kunna bli
förträffliga stenar till en solid grund.
Att delar av paleontologien äro oumbärliga för mången zoolog
eller botanist är alltför påtagligt för att behöva understrykas.
Andra exempel: ICn biolog som inriktar sig på den nordiska
växtvärldens eller djurvärldens invandring och nutida fördelning kan
knappast undvara kunskaper i kvartärgeologi, medan
kristallografi, mineraloptik m. m., hur intressant deras studium än må
vara, i regel inte ha något direkt samband med vederbörandes
huvudstudium. Å andra sidan föreställer jag mig att åtskilliga
kemister kunde lia stor nytta av kunskaper i kristallografi och
mineralogi, medan det för honom ur yrkessynpunkt vore
bortkastad tid och dålig ekonomi att studera kvartärgeologi eller
paleontologi. Att någon av dessa discipliner kunde vara kemisten
en trevlig hobby vid sidan av fackstudier och yrkesutövning är
inget försvar för att olika delar av det heterogena ämnet »geologi
med mineralogi» äro ovillkorligt tvångssammankopplade.
Vill vederbörande tentera i mineralogi måste han givetvis vara
inne i kristallografi; det är ingen godtycklig tvångskombination
utan ett naturligt och ofrånkomligt sammanhang, som under inga
omständigheter kan förbises vid »ämnenas» uppluckring. Varje
»ämne» kan uppvisa dylika länkar. Avhängigheten är inte ovill-
654
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
